Tar mig en titt på dagens J-Nets

En kommentar från signaturen JB i mitt inlägg om Guy Spiers och Mohnish Pabrais erfarenheter från japanska net-nets gav mig en tankeställare kring J-nets. Jag har hittills undvikit dem, mestadels på grund av kostnadsbilden. Det är dyrt att handla i Japan. Via Avanza är courtaget 800 sek. Det är en saftig slant i jämförelse med priserna på de nordiska marknaderna. Sedan så är de flesta rapporter på japanska och det kommer krävas ett gediget Google Translate-arbete. Sist men inte minst så är Japan en marknad som jag inte riktigt förstår mig på lika väl som den svenska eller amerikanska markanden – milt uttryckt.

Men är det ovan nämnt fog nog för att helt undvika världens för tillfället huvudmarknad för net-nets? Nej egentligen inte. Det är nog en uppsjö biaser som gjort att jag rationaliserat undvikandet av Japan fram till nu. Men när jag tänkte lite klarare på saken finns det ingen riktigt vettig anledning för mig att undvika Japan. Jag bör helt enkelt finnas där net-netsen finns, och för tillfället är det i Japan.

Hur ser då dagens J-nets-flora ut och hur skiljer sig J-nets från vanliga net-nets? I mitt backtest av J-nets fann jag att Piotroskis F-Score historiskt inte fungerat lika väl i Japan som på den amerikanska eller europeiska marknaderna. I Japan var priset viktigare än verksamhetens utveckling. Att ett backtest visade detta behöver dock inte säga så mycket om framtiden. Men givet landets utveckling de senaste ~20 åren upplever jag det som relativt rimligt. Den japanska mr Market verkar inte uppskatta vinster och tillväxt på samma vis som hans amerikanska kusin. En stor anledning till detta kan rimligtvis vara den kronsikt låga lönsamheten japanska bolag dragits med de senaste decennierna.

Hur handlar man då J-nets som svensk och vad bör man tänka på utöver vilken P/NCAV-multipel man köper in sig till? Som tidigare nämnts kan man handla J-nets dyrt via Avanza. Det är även möjligt att handla J-nets billigt via Interactive Brokers. Den sistnämnda klassificeras dock så vitt jag förstår som en klassisk depå, vilket gör det hela rejält skatteineffektivt jämfört med en kapitalförsäkring via Avanza. Så givet att man kan ta hyfsat stora positioner så ser jag Avanza som det mest attraktiva alternativet.

Men oavsett hur stora positioner man tar – till en viss gräns givetvis – så är ett minimicourtage om 800 SEK ett högt pris. Kombinerar man det med en låg likviditet i aktien så har man potential för en katastrof. Det är inte helt ovanligt att det tar några transaktioner för att få en önskvärd position i en net-net. Betalar man 800 SEK ett flertal gånger så blir notan snabbt väl saftig.

Av ovan nämnda anledning blir likviditeten i net-neten en väldigt viktig faktor i valet av J-nets. För nordiska net-nets är låg likviditet inget problem. I det absolut värsta fallet kostar det en hundralapp eller två att ta en position. Det har bara hänt mig två gånger hittills. Men i Japan är det annurlunda och detta medför dessvärre att jag som svensk tvingas undvika de absolut minsta J-netsen – de som har förväntat högst väntevärdesavkastning. Detta är lite sorgligt, men så är läget.

I dagsläget visar screener.co 119 net-nets i Japan. 119 net-nets kan låta väldigt mycket, men allt är relativt. Historiskt sett så har Japan haft ett betydligt bättre erbjudande av net-nets. Se tabellen nedan. Antalet net-nets har årligen minskat kraftigt sedan 2009.

J-nets

22 av dessa handlas till negativt EV. Där kommer jag börja min jakt. Där bör sannolikt några av de billigaste J-netsen gömma sig. Detta är en lista med J-nets med mycket kassa på balansräkningarna.

negEVJ

I min jakt på J-nets kommer jag inte att använda mig av samma kriterier som jag normalt gör för net-nets. Jag kommer att tona ner F-Scores vikt och istället fokusera på hur lågt värderat bolaget är. Utöver detta kommer jag ha bolagets ålder, insiderägande, kapitalallokering samt historiska lönsamhet i åtanke.

På en del vis kommer mina analyser av J-nets bli mindre mekaniska än vad de normalt är för ”vanliga” net-nets. Jag kommer ha något mer fokus på värderingen av bolaget och på dess historik. Men på ett annat vis kommer det bli mer mekaniskt. Jag kommer ha betydligt mindre koll på vad det egentligen är bolagen pysslar med och deras position på den japanska marknaden. Givet att jag har väldigt lite koll på Japan samt att rapporterna är på Japanska är det nästintill en omöjlighet att försöka undersöka potentiella konkurrensfördelar eller på annat vis analysera affärsmodellerna.

Detta kommer dock inte betyda att jag helt plötsligt kommer att fylla portföljen med J-nets. Det kommer jag inte, kanske kommer jag inte ens ta någon position alls. Men jag har öppnat den japanska dörren, och jag hoppas och tror att åtminstone några J-nets kommer att passera genom den framöver. Jag kommer heller inte köpa några net-nets I Japan med ytterst medioker historik.

I Japan kostar det att handla och då vill jag även att det ska smaka. Så när det kommer till J-Nets kommer jag vara relativt kräsen. Men det betyder inte att jag kommer att köpa de största J-netsen. De kommer jag nog att undvika helt och hållet. Jag hade gärna investerat i de minsta, men det vågar jag nog inte på grund av likviditeten. Så det hela kommer nog bli någon kompromiss mellan storlek, likviditet och kvalitet.

Nåväl, hur det hela slutar återstår att se, men framöver kommer det förmodligen dyka upp en och annan analys av japanska net-nets.

Hur ser du på att investera i japanska net-nets?

Mer läsning:

Mohnish Pabrai och Guy Spier om J-Nets

Japanska Net-nets – Backtest (2001-2014)

Investing in Japan – Amazon

5 thoughts on “Tar mig en titt på dagens J-Nets

    • Tack för länken claes! Håller med om att det är lite läskigt, men tror delvis att vetskapen om verksamheten – på portföljbasis – kan vara en något av en falsk trygghet om man är väldiversifierad och har jämna positioner.

      Men oavsett så kommer J-Nets inte få någon stor del av min portfölj, så även om det är lite läskigt av den anledning du nämnde så är det ingenting som kommer kunna sänka min portfölj.

      Gilla

      • Jag i princip enas med dig om det ”falsk tryghet” av ”knowing the business”. Men jag har börjat att tänka, när jag läser någon värdeinvestering bloggare som verkar nästan tävla om vem vet minst om placeringsobjekt, är det bara rationalisering för emotionell lättja?

        Som lik, är det rätta sättet att tänka att om ”allt” kan hända då du inte behöver tänka på det (eftersom det kommer att hända oavsett om du trodde det eller inte)?

        Det tycks också vara omvänd korrelation mellan priset på investeringar och läxor folk tror är nödvändig för att fatta välgrundade beslut i (värde) investering världen. I privat bil eller husmarknaden låg marknadpris är skrikande tecken för mer DD. I (värde) investering världen låg pris tycks betyda ”slå din hjärna av”.

        Gilla

        • Hehe bra poäng John. Fin balans där mellan att veta för mycket, veta nog mycket eller för litet. Lurigt! Jag tror det ”rätta” svaret i frågan också beror mycket på portföljuppbyggnaden. Om man har 5 aktier med 20 % vikt var vore det vansinne att inte ha så bra koll på läget och anse att man inte behöver veta så mycket om de enskilda positionerna. Har man 50 net-nets/P/TBs om 1-3 % per innehav tror jag man mer än väl kommer undan utan att ha någon större koll på grundverksamheterna.

          Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s