Europeiska Magic Sixes – Backtest 2001-2013

Jag har tidigare skrivit om både net-nets och aktier som handlas till negativt EV. I det här inlägget kommer jag behandla ytterligare en kvantitativ utsållningsmodell – Magic Sixes. Peter Cundill är den investeraren som är mest känd för ”Magic Sixes” (M6). Han är även en en av de mest kända net-netinvesterarna genom tiderna.

PC

Vad krävs då för att en aktie ska klassas som en M6? En aktie är en M6 om den:

  • Ger en direktavkastning över 6 %,
  • Handlas under ett P/E 6 (ej negativt) och,
  • Handlas under P/B 0,6

Det sägs ofta att net-nets försvann för längesedan. Att net-nets storhetstid sedan länge har passerat. Så är det nog. Men de finns fortfarande, man måste bara gräva lite djupare än förr. Detta sägs även om M6or. Att deras storhetstid för längesedan passerade och att de idag i princip inte längre finns. Med M6 tror jag detta stämmer bättre än för net-nets. När Cundill var aktiv kunde det ibland finnas 100-tals M6s i USA. Idag existerar de knappt. I Norden finns så vitt jag kan se inga M6or.

Jag tror att anledningen till att M6or är sällsyntare än net-nets är att modellen fokuserar på vinst och utdelning. Något som mr Market också uppskattar. En aktie som handlas till P/E 6 och ger en direktavkastning om 6 % går inte marknaden förbi obemärkt. En aktie som handlas till ett negativt P/E, inte ger någon utdelning men däremot handlas under NCAV kan dock med lätthet slinka förbi obemärkt. Gemene investerare bryr sig inte om NCAV, men han bryr sig om direktavkastning och vinster. Sedan har ränteklimatet den senaste tiden knappast ökat existensmöjligheten för M6or.

Det var en kort beskrivning av ”Magic Sixes”. Hur har de då avkastat under 2000-talet och har det överhuvudtaget funnits några? Jag har backtestat M6or I Europa under tidsperioden 2001-2013. Undersökningen beskrivs nedan.

Tidsperiod: 2001-2013
Marknader: Sverige, Tyskland, Holland och Spanien

  • Årligen ombalanserade portföljer.
  • Max 10% av portföljen i varje enskild position. Finns det endast 3 M6or något år investerares 30 % av portföljen i dessa (10 % styck) och 70 % av portföljen placeras till den riskfria räntan.
  • Utdelningar återinvesterades.
  • Inget courtage eller skatt.

I diagrammet nedan visar jag antalet M6or under tidsperioden. Portföljen var endast fullinvesterad under två av åren. Det här är mycket sällsynta aktier. Jämfört med net-nets så är M6or rena rariteten.

antal_m6

I diagrammet nedan visas portföljviktningen. Denna jämförelse med strategin jämfört med marknaden blir inte riktigt rättvis eftersom M6-portföljen sällan var investerad i aktier. Den var under långa tidsperioder till väldigt stor del utanför marknaden. Exempelvis mellan åren 2004-2007. De åren gick börsen extremt starkt och en strategi som står utanför de åren har mycket att arbeta igen.

viktning

I tabellen nedan visas den årliga avkastningen för marknaden, M6or och en portfölj innehållande de starkaste M6orna baserat på Piotroskis F-Score. Endast M6or med ett F-Score på 5 eller högre får en plats i portföljen. Portföljen innehållande klassiska M6or underpresterade marknaden. Det är inte så konstigt med tanke på hur mycket den laggade marknaden under åren 2004-2007. M6or med starka F-Scores överpresterade dock marknaden, trots att den till ännu högre grad stod utanför aktiemarknaden.

utveckling

Något som också är mycket intressant är hur portföljen innehållande M6or med starka F-Scores inte hade några större förlustår att tala om. Under åren 2002, 2007, 2008 och 2011 var marknadens avkastning –31,1%, -17%, -36,1% och 10,9%. Under de åren avkastade portföljen med starka F-Scores -5,3%, 5,5%, -12,6% och -3,5%. En helt otrolig prestation. Dock ser det något bättre ut än vad det är. Den största anledningen är inte att kombinationen av M6 och F-Score endast väljer ut perfekta aktier. Den största anledningen är att kraven är hårdare och färre aktier väljs ut. Så portföljen var mindre viktad åt aktier under de åren då marknaden föll kraftigt.

I tabellen nedan visar jag utvecklingen av tre fiktiva portföljer som startade med 100 000 SEK. Dock är det inte helt realistiskt. Courtage, skatter och transaktionstider hämmar den årliga avkastningen för den som följer strategin i praktiken.

m6

Som tidigare nämnts finns det ytterst få M6or i Norden idag. Enligt Börsdata finns det inga i Sverige. Enligt Screener.co finns det inga i Norden. Eller det finns en, men den är falskt positiv. Slaturfelag Sudurlands som Aktiefokus nyligen analyserade. Men enligt FT.com kvalar ett gäng norska banker in. Jag ställer mig dock lite tveksam till riktigheten i detta. Så vitt jag förstår är kapitalstrukturen i dessa banker lite annorlunda och P/B-talet blir något skevt.

Jag har aldrig haft någon M6a i min portfölj och det kommer förmodligen dröja tills jag får chansen att plocka in någon. Jag tror även att jag kommer vara relativt strikt med utgallringen. Exempelvis vill jag använda P/B-t istället för P/B. Utöver det tycker jag ett F-Score på 5 eller högre är rimligt. Även om M6or är attraktiva kommer ja nog aldrig att äga någon. När det finns en uppsjö med M6or finns det även en uppsjö med net-nets. Jag känner mig betydligt mer bekväm med att plocka på mig ett rejält knippe net-nets än M6or så av den anledningen kommer det noga dröja innan någon M6a får en plats i min portfölj.

M6or är idag alldeles för ovanliga för att någonsin kunna få någon större del av någons portfölj. De dyker upp i stora sättningar men annars lyser de med sin frånvaro. Jag tror dock det är bra att känna till strategin och emellanåt köra en screen för att se om det existerar några av dessa rariteter. Men att om de dyker upp får man se det som en liten bonus. Dagarna då M6 kan vara någons ”bread and butter”-strategi är för längesedan förbi.

Vad är din syn på ”Magic Sixes”?

 

Mer läsning:

There’s Always Something to Do

Magic Sixes, F-Score och mer – Spartacus Invest

Fungerar Magic Sixes? – Spartacus Invest

13 thoughts on “Europeiska Magic Sixes – Backtest 2001-2013

  • Det verkar inte vara något magiskt med talet 6 såsom 666, number of the beast eller dylikt. Han tog väl siffran för att den är säljande och riktigt låg. Skulle lika gärna kunna backtesta magic 8 eller liknande i dagens klimat. Idéen att köra på aktier med lågt P/B och lågt P/E är inget nytt, det var vad Fama och French gjorde. Utdelningen kommer in som en udda fågel, men jag antar att den korrelerar med andra bra grejor som att förhoppningsbolag inte brukar dela ut cash, å andra sidan brukar de inte ha vinster heller. Frågan är varför man inte helt enkelt kan backtesta utdelning, P/E och P/B som förklarande variabler. Tror inte sexan har något magiskt att erbjuda annat än att man ytterst sällan hittar något bolag som matchar.

    Liked by 1 person

  • Jag tycker faktiskt att just 6:an har betydelse för P/BV, säkerhetsmarignal på 20% som sign Irving Kahn nämner gränsar till otillräcklig. Generellt naturligtvis, och då menat för mer mekanisk handel utan att djupdyka i bolaget.

    Däremot tycker jag att 6% dividend yield kan tummas på, beroende på utdelningsandelen. Bolag X: yield 6%, pay out ratio 100% av vinst eller kassaflöde. Bolag Y yield 4%, pay out ratio 30%. Ja då är jag hyfsat indifferent mellan bolag X och Y.

    Ett tips kan vara att ”screena” genom Nordnet eller papperstidningar (FT, Aktiespararna, Börsveckan) genom att titta på PE och PBV under 0,6-0,7 och utdelning över 4%, därefter kikar jag längre ut i tabellen på vinst/aktie kontra utdelning/aktie.

    Jonas och Daniel. Väldigt intressant med era backtestings. Det vore väldigt givande om ni berättar kortfattat hur ni gör så man själv kan laborera. Ni borde inte tappa er blog-edge pga detta även om ett sådant inlägg måhända skulle passa bättre i en excel-for-dummies-blog. Jag tror att många med mig skulle uppskatta det.

    Tack för en förträfflig blogg! Mvh Fredrik

    Gilla

    • Kloka tankar Fredrik. Roligt att höra att du gillar dem. Det är absolut inget hemligt i det vi gör och vi är inte oroliga för att tappa någon blogg-edge. Men dessvärre är detta ingenting alla med lätthet kan göra. Jag har via mina studier haft tillgång till större databaser och utan dem skulle jag inte kunnat genomföra dessa backtests. Förutom insamlandet av data är hela processen annars relativt simpel. Mycket tid i Excel. Men om du har data och är osäker på hur du ska komma igång kan jag absolut hjälpa dig igång, skicka ett e-mail till vardebyran snabela gmail.com bara så guidar jag dig.

      Gilla

  • Jonas, Vad sjyst! Data är inget problem, en vän som sitter med Bloomberg terminal. Jag slänger iväg ett mail till dig i veckan. PS om du skulle behöva specifik data genom Bloomberg är det bara att säga till. Mvh Fredrik

    Gilla

  • Som relativt ny läsare av er blogg vill jag bara skicka en uppmuntran, intressant och välskrivet !

    angående magic sixes, ja det var verkligen en screeningmetod med höga tröskelvärden, låter snarare som något man kan använda som indikator på när större nedgångar/krascher börjar drivas av överdriven rädsla och allmänt köpläge uppstår – i stil med att antal magic sixes på världens marknader ökar / når ny topnivå.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s