Hur skillnader mellan US GAAP och IFRS påverkar net-nets

Med tanke på att jag nyligen skrev ett inlägg om en knippe amerikanska net-nets tänkte jag att det var rimligt att försöka reda ut lite skillnader mellan redovisningsstandarderna US GAAP och IFRS. Detta är något jag funderat en del kring den senaste tiden. Hur redovisningsstandarder, och kanske framförallt hur en förändring av redovisningsstandarder, kan påverka olika strategier.

Som bekant var det Benjamin Graham som på 30-talet publicerade sin strategi för net-nets i boken Security Analysis. Att köpa aktier som värderas lägre än omsättningstillgångarna reducerat med alla skulder är alltså en strategi som är baserad på den tidens redovisningsstandard. US GAAP anno ~1930. Men eftersom Graham använde strategin under sitt yrkesliv kanske man kan säga att den är baserad på US GAAP fram till sent 1950-tal. Nu ca 50-80 år senare har redovisningsstandarderna förändrats en del samt att stora delar av världen använder sig av IFRS istället för US GAAP.

Det man då kan fråga sig är om det inte är lite vanskligt att applicera en strategi som togs fram under US GAAP för 80 år sedan på bolag som använder sig av IFRS? Utöver detta använder sig många av de småbolag som i Sverige är net-nets av Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Jag diskuterar i detta inlägg hur redovisningsstandarder påverkar net-nets. Jag kommer här inte definiera vad en net-net är eller hur de fungerar. För att få en bättre inblick i strategin se dessa inlägg:

I tabellen nedan visas de redovisningsstandarder några av de nordiska net-netsen använder sig av. I detta inlägg kommer jag endast diskutera US GAAP och IFRS. Årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd får bli ett annat inlägg.

GAAP_IFRS_Net-nets2

US GAAP och IFRS är relativt lika varandra och går mer och mer emot att konvergeras. På sikt kommer det här förmodligen inte vara något större problem. Det som egentligen är det intressanta, och som jag inte kommer att kunna undersöka här, är hur dagens US GAAP och IFRS skiljer sig från 30-talets US GAAP. Graham hade exempelvis ingen kassaflödesanalys. Hade han levt idag tror jag att han hade agerat annorlunda med den nya informationen.

Dock har studier genom åren visat att net-nets fungerat väl ända sedan Graham började med dem. Studier har även gjorts på marknader som inte använder sig av US GAAP. Exempelvis Storbritannien, Indien, Japan och jag har själv undersökt dem i Sverige och delar av Europa. På alla dessa marknader visade de överavkastning.

Jag är alltså inte orolig över att net-nets inte fungerar längre. Men eftersom det finns vissa skillnader mellan redovisningsstandarderna är det ändå viktigt att ha koll på dessa. Då de i något enskilt fall kan påverka ett investeringsbeslut.

I detta inlägg kommer jag att gå igenom de största skillnaderna mellan US GAAP och IFRS gällande de poster som är viktigast för net-nets. Det vill säga; omsättningstillgångar och skulder samt poster som inte syns på balansräkningen. Även anläggningstillgångar påverkar indirekt hur attraktivt en net-net är, men de posterna kommer jag inte gå igenom här.

Tillgångar och skulder

Innan vi dyker ner i specifika balansräkningsposter kan det vara relevant att undersöka hur tillgångar och skulder definieras under US GAAP och IFRS.

Tillgångar:

US GAAP: Assets are probable future economic benefits obtained or controlled by a particular entity as a result of past transactions or events.”

IFRS: ”An asset is a resource controlled by the entity as a result of past events and from which future economic benefits are expected to flow to the entity”

IFRS har alltså en något mjukare syn på vad som kan räknas som en tillgång. IFRS tillåter även uppvärderingar i vissa fall vilket US GAAP inte gör. Men historiska anskaffningsvärden är basen för tillgångsvärdering under båda standarderna.

Skulder:

US GAAP:Liabilities are probable future sacrifices of economic benefits arising from present obligations of a particular entity to transfer assets or provide services to other entities in the future as a result of past transactions or events.

IFRS: ”A liability is a present obligation of the entity arising from past events, the settlement of which is expected to result in an outflow from the entity of resources embodying economic benefits.”

Definitionerna är väldigt lika varandra. Största skillnaden är kanske att US GAAP använder probable och IFRS expected. En annan stor skillnad är att IFRS definierar preferensaktier som en skuld något som enligt US GAAP ses som en typ av eget kapital. Här var Grahams syn på preferensaktier närmare IFRS än US GAAP.

Omsättningstillgångar

IFRS definierar omsättningstillgångar som likvida medel, tillgångar som innehas för försäljning, konsumtion eller handel inom den normala verksamhetscykeln eller inom de närmsta 12 månaderna. Övriga tillgångar ses som anläggningstillgångar. US GAAP beskriver omsättningstillgångar som tillgångar som är förväntade att bli realiserade eller förbrukade under den normala verksamhetscykeln.

En mindre skillnad gällande omsättningstillgångar är skattefordringar. Under IFRS är denna typ av tillgångar alltid anläggningstillgångar. Under US GAAP kan dessa dock i vissa fall klassas som omsättningstillgångar.

Varulager

Redovisningsprinciperna rörande varulager är relativt lika varandra. Varulager är under både US GAAP och IFRS initialt redovisat till anskaffningsvärdet. Avskrivningsreglerna är det så vitt jag förstår ingen större skillnad mellan. Gällande nedskrivningar finns det dock något som skiljer dem åt.

Under US GAAP ska varulager vara bokfört till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Marknadsvärde är definierat som ersättningskostnad. Enligt IFRS ska varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettorealisationsvärde (NRV). NRV definieras som värdet på varulagret om det är sålt inom den normala verksamheten.

En annan skillnad är att under IFRS kan tidigare nedskrivningar återuppskrivas. Det är inte tillåtet enligt US GAAP om det inte sker under samma räkenskapsår.

Den kanske största skillnaden gällande varulager är att US GAAP tillåter LIFO vilket IFRS inte gör. Varulagerposten kan variera kraftigt beroende på om LIFO eller FIFO används. Användandet av LIFO resulterar rent generellt i lägre tillgångsvärden på balansräkningen. Dock är det ytterst få bolag som använder sig av LIFO. Enligt en undersökning år 2005 var det endast 3 % av 600 amerikanska bolag som använde LIFO för allt varulager, men 38 % använde det för någon del av varulagret. Detta är också en skillnad mellan US GAAP och IFRS. Enligt US GAAP kan olika lagervärderingsmetoder användas för olika delar av varulagret. Enligt IFRS måste samma metod användas för hela varulagret.

LIFO sänker även rent generellt bolagens resultat något eftersom kostnadsmassan baseras på de senaste inköpta produkterna vilkas kostnad i regel är högre än de äldsta produkterna. Detta gör att det ligger mer orealiserade värden på balansräkningarna för de bolag som använder sig av LIFO.  Av alla net-nets jag tittat på är det endast Gencor Industries som använt sig av LIFO så vitt jag kan minnas.

Det finns dock en del undantag när varulager inte värderas enligt ovan. Enligt IFRS ska biologiska tillgångar och tillgångar som hålls i tradingsyfte  värderas till ”fair value”. Liknande gäller US GAAP men där är skillnaden att den typen av tillgångar kan värderas till ”fair value” men det är inget krav.

Varulager är oftast en betydande post i många net-nets och det är viktigt att veta skillnaderna mellan US GAAP och IFRS. De tre största skillnaderna:

  • LIFO-metoden
  • Uppvärdering under IFRS
  • Marknadsvärde (US GAAP) och realisationsvärde (IFRS)

På dessa tre punkter kommer US GAAP visa ett mer konservativt värde. Detta leder till att bolag som använder IFRS i regel kommer ha högre värden varulager på balansräkningen. Studier har även visat att bolag som använder IFRS har betydligt högre likviditetsmått, lägre omsättningshastighet samt högre soliditet.

Övriga omsättningstillgångar

Vad jag förstår är det inga större skillnader mellan hur fordringar redovisas mellan US GAAP och IFRS. Det är några mindre skillnader gällande factoring och rent generellt är ett bolags fordringar något högre under IFRS.

Enligt US GAAP ska onoterade aktietillgångar bokföras till anskaffningsvärde. Under IFRS ska dessa bokföras till ”fair value” men om detta är för svårt att uppskatta gäller anskaffningsvärdet.

Leasing

Leasing kan som bekant både vara på och utanför balansräkningen. Både US GAAP och IFRS skiljer mellan finansiell och operationell leasing. Finansiell leasing syns på balansräkningen, operationell gör det inte. Operationell leasing syns endast i form av kostnader på resultaträkningen. Den måste dock ges en djupare beskrivning i noterna. Huruvida leasing klassas som finansiell eller operationell beror på om riskerna med tillgången är överförda till leasingtagaren eller inte.

Enligt en studie vid namn ”Financial Reporting Outcomes under Rules-Based and Principles-based Accounting standards” av Collins, Pasewark och Riley är det lite lättare för bolag under US GAAP att visa en stark balansräkning genom att klassificera leasing som operationell. Studiens resultat var även att amerikanska bolag i högre utsträckning än europeiska klassade leasing som operationell. Dock kan fler typer av tillgångar leasas enligt IFRS. Under US GAAP gäller leasing endast anläggningstillgångar. Under IFRS kan varulager såväl som immateriella tillgångar leasas.

Övrigt

Eventualförpliktelser och avsättningar skiljer sig även något mellan US GAAP och IFRS. IFRS sätter rent generellt lite oftare dessa poster på balansräkningen. Så om två identiska bolag använder sig av de olika metoderna kommer det med IFRS visa ett högre värde på de posterna.

Utöver detta är det vissa skillnader på hur anläggningstillgångar värderas. Dessa tas inte med i beräkningen av NCAV men påverkar i slutändan ändå en investerare. IFRS tillåter uppvärderingar av anläggningstillgångar. US GAAP gör det inte. Detta gör att chansen för dolda värden är större på amerikanska bolags balansräkningar.

Slutdiskussion

Det jag ville ta reda på med denna mindre dykning i redovisningsvärlden är hur säkert det är att bara applicera Grahams gamla strategi på dagens balansräkningar. Den här lilla undersökning kan givetvis inte med säkerhet besvara detta. Men det ger ändå en viss trygghet om man bildar sig en förståelse för vilka skillnader som existerar. Det jag egentligen ville få en uppfattning om kan illustreras i en tabell. Nedan har vi två identiska bolag men som använder olika redovisningsstandarder. Vilken av dem är egentligen säkrast och hur stora är egentligen skillnaderna?

GAAP_IFRS_Net-nets

Hur säkra dessa två bolag är beror på vad som finns bakom siffrorna på balansräkningen. Rent generellt, desto konservativare redovisningsmetoder som används, desto större är chansen att det ska finnas dolda värden bakom siffrorna på balansräkningen. Desto mer dolda värden, desto säkrare blir bolaget eftersom det vid en likvidation skulle inbringa mer kapital. Frågan är då, om dessa två bolag ovan skulle likvideras, vilken skulle inbringa mest?

Det är ingen lätt fråga och jag har inget definitivt svar på den. Det beror – bland mycket annat – på hur stor del av omsättningstillgångarna som är varulager, fordringar eller likvida medel eller vad de har för typ av anläggningstillgångar. Det beror också på hur konservativa metoder som används, ex LIFO eller FIFO.

Men rent generellt har amerikanska bolag mer konservativa värden på tillgångssidan av  balansräkningen. De tillåter inte uppvärdering som IFRS gör och har lite striktare riktlinjer gällande aktivering av tillgångar på balansräkningen. Men på skuldsidan är det tvärtom, där visar IFRS i regel en mer konservativ bild av bolaget (högre skuldvärden).

Allt som allt tror jag dock att det amerikanska bolaget ovan skulle inbringa något mer än det svenska. Jag tror inte riktigt att IFRS något högre skuldsida väger upp US GAAPs något högre tillgångssida. Sedan ska det dock sägas att IFRS värden förmodligen rent generellt är mer realistiska än de som uppkommer av US GAAP. Men när jag köper net-nets vill jag ha så konservativa värden som möjligt och vill gärna sätta mig i situationer där det kan finnas dolda värden. Skulle jag vara tvungen att välja endast en av bolagen ovan skulle jag köpa det amerikanska om vi inte tar hänsyn till de högre transaktionskostnaderna och valutakostnaderna.

6 thoughts on “Hur skillnader mellan US GAAP och IFRS påverkar net-nets

  • Finns det något skönare än att hitta ett blogginlägg om redovisningsregler en fredagkväll? Mycket bra inlägg. Jag har mest en anekdotisk kommentar: jag kom nyligen i kontakt med ett företag som hamnat under luppen där varulagret visade sig vara en femtedel av det bokförda – trots att revisorn granskat just detta kort innan. När varulager utgör stor del av tillgångarna måste man mao vara extremt försiktig och fifo/lifo är bara en bit i pusslet

    Gilla

  • Leasing är ganska enkelt. Bara att kapitalisera all leasing. Har man en skyldighet att betala hyror fem år framåt i tiden kan man se det som ett lån. Vad gäller varulagret kan man alltid räkna om värdet om de redovisar enligt LIFO, eftersom de måste redovisa en LIFO-reserve. Det får i sin tur inverkan på KSV vilket påverkar bruttomarginalen. Det viktigaste om man bara köper bolag på basis av tillgångarna i likhet med Gordon Gekko är att värdera kvantitativt. Varulagret är oftast värdelöst i ett modebolag på konkursens rand, oavsett om värderingsmetoden är FIFO eller LIFO.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s