Analys av Dalhoff Larsen & Horneman

DLH är en dansk net-net som jag genom en läsarkommentar fick upp ögonen för. DLH har varit en net-net i tre år och sedan den blev en net-net har kursen fallit med 48 %. DLH är en medioker trägrossist som agerar på en ”commodity”-marknad med låga inträdesbarriärer. Bolaget har under tidigt 2000-tal genomfört flertalet förvärv som man de senaste åren varit tvungen att avyttra. Detta har medfört stora nedskrivningar. Utöver detta har marknadsklimatet de senaste åren varit ofördelaktigt. Aktien handlas för närvarande till en säkerhetsmarginal om 46 % sett till NCAV. 

Om DLH

DLH grundades 1908 och är en enligt bolaget själv en av världens ledande timmergrossister.Bolaget har försäljningskontor och lager i 30 länder på fem kontinenter. Försäljningen sker till största del till professionella träåterförsäljare.Träindustrin har de senaste åren stött på en hel del problem och DLH är inte ensamma på marknaden om att ha en krisande verksamhet. För att minska läckaget har man de senaste åren genomfört ett antal ”divestments” och sett över rörelsekapitalet. Fokus har även lagts på att rensa balansräkningen från räntebärande skulder. Utöver detta har man även stängt en del förlustdrabbade verksamheter runt om i världen. Detta syns på balansräkningen, sedan 2009 har anläggningstillgångarna halverats och de räntebärande skulderna minskat med 70 %.

Geografiskt sett är DLH mest aktiva inom Europa. Produktmässigt är skivmaterial den största varugruppen (34 % av omsättningen) följt av sågat timmer (23 %), timmer (16 %), övrigt (15 %) och ”decking” (trall/trädäck) 12 % av omsättningen. DLH omsättning var under 2012 2 419 MDKK.

omsattning_dlh

DLH på 2000-talet

Under åren 2000-2008 genomförde DLH 16 förvärv som i regel finansierades genom lån. En närmare granskning av dessa förvärv skulle högst sannolikt påvisa att de skett till väl tilltagna multiplar. DLHs aktiekurs har fallit med 70 % sedan år 2000 vilket såklart inte behöver vara på grund av alla förvärv utan en stor anledning är förmodligen också det försämrade marknadsklimatet. Men sedan 2009 då upprensningen av balansräkningen startades har man tvingats genomföra ett större antal nedskrivningar vilket tyder på att förvärven inte varit särskilt lyckade.  Under år 2012 skrevs investeringar i dotterbolag ner med 352 MDKK.

Under 2009 minskade DLHs omsättning och råvarupriserna utvecklades starkt till bolagets nackdel. Flertalet stora lagernedskrivningar genomfördes. I Slutet av 2009 avvecklades vissa verksamheter och man började sälja av tillgångar. På grund av det årets utveckling inledde man operationen ”Back to Black” vars strategi var att återgå till en sund, kontrollerbar och lönsam verksamhet. Det bestämdes då att bolagets skogsproduktion skulle avvecklas. Under 2009 minskade bolagets egna kapital med 707 MDKK, från 1240 till 533 MDKK. DLHs aktieägare fick under 2009 erfara baksidan av flera års ”empire building”.

År 2011 inleddes strategin ”Go to Market” vilken avser att städa upp bolaget från dessa tidigare förvärv. Planen är att mellan 2011 och 2014 stärka sin position som en fokuserad och globalt ledande timmergrossist. Sammanfattningsvis går planen ut på att effektivisera och fokusera hela affärsmodellen genom ett snävare produktutbud och avveckling av det som inte rör grundverksamheten. I Europa är planen att fokusera på grossistverksamheten, globalt sett ska de fokusera på ”back-to-back trading”. Att de mer är en rådgivare och förmedlare till mindre företag som behöver få tillgång till deras nätverk av leverantörer.

Under 2011 genomförde DLH en nyemission och de tidigare aktieägarna åkte på en kraftig utspädning. Nyemissionen inbringade 249 MDKK. Bolagets börsvärde är idag 182 MDKK vilket tydligt visar marknadens syn på bolaget. Detta låter riktigt illa, att dagens börsvärde är lägre än det kapital som togs in för bara något år sedan. Det är dock inte riktigt så illa som det låter. Kapitalet har inte försvunnit i en läckande verksamhet utan gått till att städa balansräkningen från räntebärande skulder. När tillgångarna såldes av inbringade de i regel mindre än man betalt för dem samtidigt som lånens storlek inte förändrats.

Det gjordes även en fondemission för att få bättre villkor av bolagets kreditvigare. Under 2012 har fler dotterbolag sålts av och en del olönsamma verksamheter stängts ner. Huvudkontoret har flyttats till Hongkong och enligt årsredovisningen har man lyckats minska de fasta kostnaderna.

Ledning och styrelse

Vd Kent Arentoft har haft sin position sedan 2009. Det är lite oklart vad han har i årslön men gissningsvis ligger den någonstans mellan 1-2,2 MDKK. Arnentoft har inga egna aktier i bolaget. Styrelseordförande Kurt Anker Nielsen har haft sin position sedan 2011. Hans bakgrund verkar vara inom hälsovårdsindustrin och en fråga jag ställer mig är om han är rätt man för ett bolag inom träindustrin.

Alla styrelseledamöter har egna aktier i DLH. Till dagens kurs är marknadsvärdet på deras aktier dock relativt lågt men de har sannolikt köpt in sig på betydligt högre nivåer. Tillsammans kontrollerar de dock bara 0,2% av bolaget. Något man kan fråga sig är om 2000-talets förvärv hade blivit så många om insynspersonerna hade haft större innehav själva.

styrelsen_dlh

Vid årsstämman under våren 2013 bestämdes att styrelseersättningarna skulle sänkas med 30 %. Detta ser jag som mycket positivt. I tuffa tider är det inte bara bolagets aktieägare som drabbas utan även styrelseledamöterna känner av det sämre läget. Man bemyndigade även styrelsen att genomföra en nyemission samt att förvärva egna aktier.

Aktieägare

Storägare i DLH är DLH-Fonden med 21,9 % av kapitalet. Jag har inte hittat någon information om exakt vad DLH-Fonden är för något, men gissningsvis är det en fond för de anställda i bolaget. I mina ögon kvalificerar det inte som en stark ägare. Jag ser mycket hellre en privatperson eller ett företag som storägare. Den näst största ägaren är Fragaria GmbH med 6,5 % av kapitalet. Fragaria är ett tyskt bolag vars verksamhetsbeskrivning är ”Asset managers and companies”.

Den tredje största ägaren är Smallcap Danmark A/S med 5 % av kapitalet. Smallcap är litet danskt investmentbolag/fondbolag med fokus på små och undervärderade bolag. Smallcap har – för en fond – en mycket fokuserad portfölj och strävar efter att endast vara investerade i 20 bolag. De använder sig av fundamental analys och säger sig inte lägga alltför stor vikt vid att följa index. DLH är deras näst största position och den initiala investeringen skedde under 2010. Under 2011 och 2012 har Smallcap fortsatt att köpa på sig aktier samtidigt som aktien fallit. Totalt sett har Smallcap haft en negativ avkastning på 67 % i DLH sedan aktien för första gången hamnade i portföljen, de har dock snittat ner sig.

Smallcap nämner i sin årsredovisning att de anser att DLH är ett klassiskt turnaround- och värdecase. De skriver att de anser att bolagets tillgångar är relativt likvida och att varulagret bör vara lätt att realisera över inköpspriset. De anser även att risken är liten för förluster på fordringarna.

Tyvärr har DLH optioner utestående. Under åren 2006-2008 gavs det årligen ut optioner till ledningspersoner. På balansräkningen återfinns en liten post ”treasury shares”, det vill säga, återköpta egna aktier. Tanken bakom dessa är sannolikhet att de ska gå till nyckelpersoner.

Marknaden

DLH agerar på en marknad där inträdesbarriärerna är mycket låga. Detta i kombination med att pris egentligen är det enda sättet att konkurrera gör det till en mycket oattraktiv marknad.  I årsredovisningen för 2012 talar man om ett överutbud på marknaden. Överutbud och commodity-produkter rimmar inte väl tillsammans. Just att DLH agerar på en commodity-marknad syns även tydligt på bolagets bruttomarginal som historiskt sett varit mycket låg.

DLH är även beroende av råvaruprisers och byggkonjunkturens utveckling. Byggkonjunkturen i Europa har de senaste åren varit svag och man skriver i den senaste årsredovisningen att den under 2013 förväntas fortsätta så.

DLHs Balansräkning

Balansräkningen ser vid en snabb anblick relativt stark ut med en soliditet på 44 % rensat för goodwill. Något som dock är lite oroväckande är att bland de kortfristiga skulderna ligger räntebärande skulder på 341 MDKK som ska betalas tillbaka inom ett år. Detta är lite olustigt och jag är lite tveksam till att de kan betala tillbaka hela skulden med de tillgångar de besitter utan att skada verksamheten alltför mycket. Jag misstänker att DLH kommer behöva förnya dessa lån. Det känns dock rimligt att deras tillgångar och verksamhet är säkra nog för att balansräkningen ska kunna klara av en mindre skuldsättning, även om DLH är långtifrån någon drömkund för en långivare.

DLH har alltså 341 MDKK i kortfristiga räntebärande skulder. Positivt är åtminstone att de är de enda räntebärande skulderna som finns på balansräkningen. Eftersom soliditeten är 44 % bör det vara möjligt att förnya delar av lånet. På skuldsidan av balansräkningen har DLH 444 MDKK eget kapital (rensat för goodwill). Om de skulle få låna upp åtminstone hälften av det nuvarande lånet har långivaren ändå relativt mycket tillgångar i säkerhet för lånet.

Detta är dock bara spekulation från min sida. Jag har ingen aning alls om hur kreditinstituten bedömer kreditvärdigheten hos ett bolag som DLH. DLH har dock ökat skulderna med 99 MDKK i år vilket tyder på att de har relativt goda möjligheter till att förnya delar av skulderna om det krävs. En kreditgivare har åtminstone så sent som under andra kvartalet i år bedömt DLH som kreditvärdiga.  I Senaste rapporten skriver man att fokus ligger på att få ner de räntebärande skulderna genom ”divestments” samt minskning av rörelsekapitalet. Det nämns även att en dialog förs om fortsätta kreditmöjligheter efter mars 2014 då delar av skulderna ska återbetalas. Får DLH inte förnya delar av de räntebärande skulderna är nog risken för nyemission stor. I det scenariot är risken får negativ avkastning för aktieägare som köpt in sig på nuvarande nivåer stor.

DLH har de senaste åren sålt av mycket tillgångar och har tack vare det lyckats betala av stora delar av skulderna. Det är dock svårt att få en överblick över alla transaktioner som skett de senaste åren. Man har sålt av en mängd dotterbolag och landtillgångar runt om i världen. Balansomslutningen har minskat kraftigt genom dessa försäljningar vilket pekar på att tidigare förvärv varit väl kostsamma.

Man kan också ställa sig något tveksam till de tillgångar som är kvar på balansräkningen. Vid avyttringarna de senaste åren har flertalet nedskrivningar skett och det känns rimligt att det döljer sig mer nedskrivningar på balansräkningen. Goodwillposten står exempelvis för 13 % av balansomslutningen. Dock tror jag den största delen av storstädningen i böckerna redan har skett.

Soliditeten är 44 % och balanslikviditeten 1,57. Omsättningstillgångarna är tyvärr inte särskilt likvida. Den absolut största delen är färdiga produkter som står för 58 % av omsättningstillgångarna. Jag hade föredragit att omsättningstillgångarna inte var lager, och att lagret var råmaterial istället för färdiga varor. Näst störst andel står fordringar för (42 %) och resterande 3 % är kassa och tillgångar till försäljning.

Bolagsdata

DLH har som sagt var funnits i över 100 år och inget företag kan någonsin lyckas med det utan att under större delen av tiden vara lönsamt. DLH har ett positivt balanserat resultat på 337 MDKK och har endast haft två år med negativt resultat på 2000-talet. Det fria kassaflödet har dock varit svagare men är i mina ögon inte på några katastrofnivåer. Jag förväntar mig inte att den här typen av bolag ska kasta ifrån sig starkt fritt kassaflöde år in och år ut.

DLHs resultat var för år 2012 -193 MDKK. Vid en snabb anblick ser detta katastrofalt ut. Jag vill dock påstå att så inte riktigt är fallet. Tidigare hade DLH ett affärsområde inriktat på skogsproduktion. 2010 bestämde man sig för att lägga ned den verksamheten och det är nu dessa förluster som realiseras.  Rörelseresultatet var under 2012 -8,3 MDKK. Utöver det uppkom förluster från dotterbolag under försäljning (-62,8 MDKK) och förluster vid försäljningar (-130,1 MDKK). Anledningen till det katastrofala resultatet var alltså flertalet realisationsförluster vid försäljningen av olika tillgångar. Det var helt klart en förlust, men det var en gammal förlust. Förlusten hade uppkommit tidigare men realiserades först nu. Bolagets grundverksamhet har inte försämrats avsevärt och är inte anledningen till det kraftigt försämrade resultatet. Det hade varit betydligt värre om så var fallet. Dock innehas fortfarande en del av dessa dotterbolag och fram tills dess de avyttras kommer DLH sannolikt lida av dem.

resultat_fcf_dlh

Värdering

DHL är för närvarande en net-net som handlas till en säkerhetsmarginal om 46 %. DLH har varit en net-net de tre senaste åren och resan för aktieägarna har varit allt annat än trevlig. Aktien var en net-net vid kursen 6,40 och det är en net-net nu vid kursen 3,26. Detta tror jag är ett ganska vanligt utfall vid investeringar i net-nets, att tillgångarna minskar i takt med aktiekursen samtidigt som säkerhetsmarginalen är på ungefär samma nivå. Här ser vi en av nackdelarna med att investera i de net-nets som nyligen haft negativa årsresultat. Kommer inte vändningen relativt fort riskeras tillgångarna att bli förbrukade i den blödande verksamheten.

vardering_dlh

Aktien har under sex år sedan 1999 handlats under bolagets egna kapital (tangible). För närvarande är P/B-tangible på 0,43 vilket är det lägsta DLH har handlats till sedan 1999. Det genomsnittliga P/B-talet under tidsperioden är 1,61. Med detta menar jag inte att det finns något ”rätt” P/B till vilket DLH förtjänar att handlas. Det jag vill påvisa är att värderingen varierar kraftigt beroende på de senaste årens resultat samt marknadens syn på bolaget. Om en liten vändning sker kan aktien värderas upp trots att grundverksamheten är relativt skakig och medioker.

vardering_pb_dlh

DLHs börsvärde är för närvartande 179 MDKK. Om man som investerare skulle köpa hela DLH, vad får man då för de 179 miljonerna DKK? Efter att ha betalat av alla skulderna med de mest likvida omsättningstillgångarna kvarstår 328,6 MDKK varulager. Varulagret består till allra största del av bearbetade varor och frågan är hur mycket det skulle vara värt vid en likvidation. På anläggningstillgångssidan kvarstår 66 MDKK fastigheter/maskiner, 4 MDKK i finansiella tillgångar samt 39 MDKK i uppskjuten skatt. Totalt sett får en investerare tillgångar bokförda till 426 MDKK kvar efter att skulderna är avbetalda – förutsatt att fordringarna inbringar en krona per bokförd krona, vilket förmodligen är en alltför optimistisk förutsättning.

Slutdiskussion

DLH har varit en net-net de senaste tre åren och kursen är för närvarande på all time low. Som net-net tycker jag att DLH är intressant, men jag upplever aktien även som relativt riskfylld. Detta är inget bortglömt litet fint familjeföretag med låg free float som på grund av det blivit en net-net. Detta är ett bolag som nu får sota för tidigare misstag samtidigt som grundverksamheten är ytterst skakig, delvis på grund av marknadsläget.

Positivt är att DLHs börsvärde är lågt, endast 183 MDKK. Små net-nets har historiskt sett gett aktieägarna bättre avkastning än stora net-nets. Till kursen 3,26 är säkerhetsmarginalen relativt hög på 46 %, något Graham hade nöjt sig med. Med det sagt vill jag nog påstå att DLH dock inte är en aktie som Graham hade köpt. Vad jag förstår var han relativt noga med att bolagens resultat skulle vara positiva vilket inte är fallet i DLH. Studier gjorda av Henry Oppenheimer har dock antytt att net-nets med förluster gett aktieägarna lite högre avkastning än net-nets med positivt resultat. Det var dock inte något som kunde statistiskt säkerställas. Av den anledningen är jag öppen till att investera i net-nets som har några förlustår i bagaget men där grundverksamheten historiskt sett varit lönsam.

Hur ser då DLH ut om man tittar på de kriterier jag satt upp för net-nets? I min checklista för net-nets ingår F-Score, Z-Score, insider/storägare och positivt balanserade vinster. Förutom detta ser jag gärna att bolaget varit med ett tag, desto längre desto bättre. Det är ingen garanti att bolag som funnits länge kommer att bli bra investeringar. Men jag upplever att ett bolag som funnits i över 100 år i regel har bättre förutsättningar för att vända på skutan än ett bolag som endast funnits i 5 – 10 år. Branschen kan dock vara i permanent nedgång vilket ofta är vad marknaden anser och anledningen till att aktien handlas så lågt.

Jag ser även gärna att lejonparten av årsresultaten är positiva samt att bolaget tidigare delat ut pengar till aktieägarna. Graham gillade net-nets som gav utdelning. De net-netsen växer dock inte på träd. När jag tidigare backtestade svenska net-nets under tidsperioden 2002-2012 hittade jag totalt sett 53 net-nets. Nio av dem betalde under det innehavande året en utdelning. DLH är inte ett sådant.

fscore_zscore_retainedearnings_dlh

Ett F-Score på 5 är fullt godkänt men ett Z-Score på 2,96 är alldeles under gränsen för vad som professor Altman ansåg som säkert. DLH har även relativt stora balanserade vinster på balansräkningen. Insiderägandet är dock ingen höjdare. Något som är positivt är SmallCap Danmarks position i DLH eftersom de verkar vara någon form av en värdeförvaltare. DLH ägs i fonden SmallCap DK, inte av investmentbolaget. Tyvärr har fonden inte presterat särskilt väl under dessa fem år. Fonden har haft en årlig avkastning på -4,9 % sedan starten 2008, betydligt sämre än SIXRX utveckling. Dock är fem år förmodligen en för kort tid för att bedöma en fonds track record, men jag hade helt klart föredragit att ”ta rygg” på någon som tidigare, och under en längre period slagit index.

historik_dlhDLH har dock varit med ett bra tag. Efter Fiskars tror jag att detta är det bolag med längst historik jag analyserat. Tyvärr finns endast finansiell data från 1999. Sett till antalet år med vinst och utdelning ser det dock bra ut. Men som vanligt berättar inte tabellen hela historien. Det har varit flertalet år med marginellt positivt resultat och detta i kombination med två katastrofår gör att totalresultatet inte är särskilt bra. Det fria kassaflödet har dock varit betydligt starkare än vinsterna vilket är positivt. Det påvisar att själva grundverksamheten är relativt sund.

DLH är ett turnaround-case och som Warren Buffett vid något tillfälle sagt, ”turnarounds seldom turn”. Men i det här fallet anser jag att DLH har något bättre förutsättningar för att lyckas än den genomsnittliga turnaroundbolaget. Vändningen bygger inte på att göra en olönsam verksamhet lönsam eller på att jaga nya kunder på nya marknader för att öka försäljningen. Vändningen bygger på att kapa bort olönsamma verksamheter samt en förbättring av marknadsklimatet. Det bör vara ev av de lättaste formerna av turnarounds. Med det sagt är dock inte DLHs grundverksamhet särskilt fruktbar. Även den har haft problem med lönsamheten de senaste åren och försäljningen av de andra dotterbolagen kommer inte garantera några starka resultat den närmsta framtiden.

Något som jag tror kan bli ett problem för aktieägarna vid en eventuell likvidation är den globala verksamheten. Det är sannolikt betydligt kostsammare att likvidera den här typen av verksamhet än exempelvis JLT som håller till i en enda liten lokal i Småland. i DLHs fall är det otaliga försäljningskontor runt om i världen där olika lagar gäller. En likvidation är nog både en kostsam och en tidskrävande process.

DLH är en aktie som jag aldrig skulle låta få en stor plats i min portfölj. Men som en mindre position känner jag mig bekväm med den. Jag tror att väntevärdesavkastningen för en net-net med de här egenskaperna är god. Om DLH kommer att ge mig bra avkastning på ett eller två års sikt har jag dock ingen aning om. Om DLH om ett år eller två tvingas till nyemissioner eller rent av går i konkurs och likvideras med betydligt mindre tillgångar än idag bör jag inte bli alltför förvånad. Det är helt klart en överhängande risk i den här typen av aktier. Men det är en risk jag är medveten om, och jag vill tro att det är en kalkylerad risk från min sida. Men om jag vid varje tillfälle som dyker upp köper på mig mindre positioner i den här typen av aktier så tror jag att jag om ~10 år kommer att vara nöjd.

Vad är din syn på DLH?

13 thoughts on “Analys av Dalhoff Larsen & Horneman

  • Tack för en fantastisk blogg! Kul med en svensk analys på denna intressanta net-net 🙂 Har sett lite lättare på företaget själv, men det blev tyvvär inte någon grundligare analys. )
    Som en liten parantes spårade det ut (pga. lite för mycket tid på lite för danska finanssidor) till en analys av D/S Norden, som jag dock aldrig investerade i (ångrar det dock lite, men jag var inte helt redo för ett rederi, inte i min circle of competence) trots hög kvalité.

    Mitt problem med såna här bolag är att jag gärna hade investerat i en liten portfölj med 3-5 av dem men dem dyker sällan upp klumpvis (Inte i olika branscher iallafall)
    Det ser ju otroligt billigt ut och jag är helt enig om att denna typen investeringar förmodligen ger en fin avkastning (absolut och relativt) över lång tid.
    Själv studerar jag nu och aktieportföljen innehåller enbart en liten andel likvider, så de hålls undan till företag med högre kvalité!

    Gilla

    • Jag investerade i D/S Norden för cirka ett år sedan och det har varit min bästa investering, sett till avkastningen. Har haft en ökning på ca 30-40% och det syns att bolaget är aktieägarvänligt, även om jag hade sett högre direktavkastning så förstår jag att bolaget köper egna aktier när bolaget värderas under P/B < 1.

      När det gäller circle of competence så använder jag själv en simpel cirkel där de mest basala branscherna ingår och jag tycker inte rederibranschen är en direkt komplicerad bransch, utan den är endast överexponerad på så vis att den måste konsolideras och flera aktörer och fartyg måste skrotas för att det ska bli jämvikt på marknaden.

      Gilla

    • Hej finansnovis,

      Tack för kommentaren. Beroende på när du tittade på DLH har det väl hittills varit tur att du inte köpte in dig 🙂

      Ja jag håller med, det hade absolut varit bekvämast att bygga en portfölj med net-nets på en gång. Men det är som du säger mycket svårt att genomföra om det inte är riktiga kristider. I dagsläget känner jag till 14 nordiska net-nets varav 3 av dem inte är ”riktiga” net-nets då de är av investmentbolagskaraktär.

      Av de resterande är de flesta av mycket bristfällig kvalitet och inga jag vill ha i min portfölj (Förutom JLT). Jag tror tyvärr att det enda sättet att bygga upp en portfölj med net-nets är att plocka på sig några allt eftersom de dyker upp. Om man känner att man måste ha alla på en gång för att känna sig bekväm med dem kan man nog få vänta länge. Men genom att endast köpa på sig ett fåtal i början utsätter man sig helt klart för extra varians.

      Av de bolag av hög kvalitet du har aktier i, vilket tycker du är ditt intressantaste case just nu? Som du anser handlas till en relativt attraktiv nivå.

      Gilla

  • Superintressant, som vanligt!

    Det verkar vara ett väldigt litet bolag för att vara bland de världsledande…

    Om de skriver av ännu mer goodwill och börskursen sjunker ytterligare börjar det bli riktigt intressant. Man kanske ska ge det här ett år till för att se vad som händer!

    Gilla

    • Ja jag reagerade också på att de skrev att de var världsledande. Jag antar att det är relativt lätt att vara världsledande i sin bransch om man själv får välja hur man definierar branschen 🙂 Det är dock inte helt lätt att kontrollera detta. De nämner inget om några konkurrenter och är inte jättetydligt vilka som har en liknande affärsmodell och servar samma kundgrupp. Men eftersom det är en net-net och inget fantastiskt bolag med några starka konkurrensfördelar valde jag att inte göra någon djupdykning i det.

      Ja den risken finns nog sannerligen och om det händer får jag väl välkomna dig som aktieägare om ett år till en betydligt lägre kurs 🙂

      Gilla

  • Tack för en otroligt bra och djupgående analys!

    Äger också DLH, för min del har tyvärr investeringen än så länge varit en förlustaffär (köpte på 4,6 DDK). Som tur är så utgör DLH det minsta innehavet i min portfölj. Tänker dock ha stort tålamod med detta ”case” och förmodligen inte sälja förrän om tidigast fem år.

    Vi får hoppas att det vänder snart för bolaget, nu när Europa börjar visa små tecken på att tillväxten kanske snart är tillbaka:-)

    Mvh

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s