P/B-talets påverkan på avkastningen

Efter att jag den senaste tiden undersökt både net-nets och aktier som handlas till låga P/B-tal har jag fått upp ögonen för P/B-talets påverkan på avkastningen. Det finns flertalet studier som visar att aktier med låga P/B-tal slår index. Dessa har visat att om man delar upp P/B-talen i deciler (tiondelar), från aktier med lägst P/B-tal till de med högst, presterar genomgående de aktierna i de lägre decilerna bättre än aktierna i de högre decilerna. Det vill säga, decil 1 (de lägst värderade) överavkastar i regel decil 2 (de näst lägst värderade) som i regel överavkastar decil 3 osv.

Detta faktum är något jag funderat mycket kring den senaste tiden. Hur det inte bara påverkar net-nets och aktier som handlas till låga P/B-tal. Utan även hur det påverkar kvalitetsbolag som Fenix Outdoor eller Hennes & Mauritz. Just ”kvalitetsbolag” handlas i regel till höga P/B-tal och vid investeringar i dessa har man oddsen emot sig då dessa befinner sig i de högre decilerna. Därför bestämde jag mig för att dels undersöka vad det genomsnittliga P/B-talet har varit för svenska aktier under tidsperioden 2002-2012 samt vilka deciler mina aktier hamnat i. Jag har även gjort en djupdykning i hur de olika decilerna utvecklats under 2002-2012, om den svenska börsen visar liknande mönster som de tidigare undersökningarna. Jag vill förvarna om att jag i detta inlägg drabbats av en lättare släng av ”man with a hammer”-syndromet.

Tweedy, Brown” har sammanställt flertalet olika studier i ”What has worked in investing” vilket är ett mycket intressant och läsvärt dokument. I det presenteras flertalet studier av P/B-talet och hur det påverkar en akties avkastning. Nedan är ett axplock av dessa studier, mer finns att läsa i dokumentet ovan. Decil 1 är representerar alltså den lägst värderade tiondelen av alla aktier. Detta är avkastningen på ett år. Studier pekar dock även på att låga P/B-aktier överavkastar även om de hålls i längre perioder. 

The Cross-section of expceted stock returns

The predictability of stock returns

Ben Graham would be proud

Dessa studier pekar alla på att aktier med låga P/B-tal utvecklas bättre än marknaden i helhet. De visar också – även om det inte läggs lika mycket fokus på det – att aktier med höga P/B-tal underpresterar. Det är ofta en aktie kan vara intressant för att den exempelvis handlas till ett P/B på 0,6. Men även en aktie som handlas till P/B 3-4 kan vara intressant, men då läggs sällan fokus på just P/B-talet. Oftast är det helt korrekt att inte lägga fokus på det, de aktierna köps i regel för verksamhetens intjäningsförmåga och inte för tillgångarna på balansräkningen.

Men, något jag inte tänkt på tidigare är att om man köper aktier i decil 6-10 bör man vara säker på sin sak eftersom man har inte oddsen på sin sida. Genomsnittsaktien i de decilerna utvecklas sämre än marknaden i helhet. Det finns givetvis aktier i de decilerna som kommer att utvecklas väl, men väljer man bara slumpmässigt ut en ur den kategorin är väntevärdesavkastningen negativ (relativt till index).

Nedan visar jag hur svenska aktier i de olika decilerna utvecklades under tidsperioden 2002-2012. Aktier med negativt P/B-tal exkluderades från undersökningen. Medelvärdesavkastningen för decil 1 (de lägst värderade) var höga 35,1 %. Det är nog dock finanskrisen som gör att medelvärdesavkastningen skjuter i höjden vilket gör att siffrorna blir mindre pålitliga. Under 2002-2012 har vi haft så väl kraftiga börsnedgångar som väldigt kraftiga börsuppgångar. Nedsidan för en aktie – rent procentuellt – är ”endast” -100 %. Uppsidan är däremot inte begränsad som nedsidan. När aktiekurserna återhämtade sig efter finanskrisen var det flertalet aktier som hade 100-500 % avkastning. Den slutsats man eventuellt kan dra är att aktier i decil 1 och 2 har större chans att bli ”1-5”-baggers. Detta är inte särskilt förvånade. De bolag som handlas lägst är de som rimligtvis kommer att ge bäst avkastning om bolaget utvecklas positivt. De har inte redan massa positivt inbakat i aktiekursen.    

Av ovanstående anledningar tycker jag att medianavkastningen är ett bättre mått. Dock tycker jag inte att det är de exakta siffrorna som är intressanta. Utan det faktumet att P/B-talet på den svenska börsen haft ett liknande mönster som i tidigare studier. Mönstret är inte alls lika tydligt som de amerikanska studierna och det hade varit konstigt om så varit fallet. Det statistiska underlaget i de studierna är förmodligen minst tio gånger större än det dataunderlag jag har haft. Den svenska börsen är en liten marknad med relativt få noterade aktier.

arlig_avkastning_pb_2002-2012

Jag bestämde mig även för att titta på om det fanns liknande tendenser för nyckeltalet P/B-tangible. Jag har dock aldrig sett några studier som behandlat det nyckeltalet. Det kändes rimligt att även dessa aktier skulle ha ett mönster liknande P/B-talet men jag var inte helt övertygad. Vid beräkning av P/B-tangible drar man bort de immateriella tillgångarna. Detta är vettigt då denna typ av tillgångar oftast inte är värda särskilt mycket om bolaget går i konkurs. Det ger investeraren en ökad trygghet att dra bort dessa och undersöka vad man betalar för de tillgångar man faktiskt kan ta på. De immateriella tillgångarna har dock ofta ett stort värde ”going concern”. Så att dra bort dem som om de var helt värdelösa tycker jag kan ge en lite skev bild.

Men även mönstret för de olika decilerna uppdelade efter P/B-tangible var liknande. ”Trappan” är inte helt perfekt, men man kan se en tydlig trend. De aktier som värderas lägst sett till P/B-tangible överavkastar i regel de som värderas högst.

arlig_avkastning_pbtangible_2002-2012

Inom vilka intervall ligger då de olika decilerna? Jag tycker att det är intressant att titta både på genomsnittet under den här tidsperioden samt under det senaste året jag har data för (2012). Intervallen flyttar sig med börsens helhetsvärdering, så vissa år är P/B 0,65 decil ett samtidigt som det ett annat år kan vara decil två.

deciler_intervall

Jag tycker att det är intressant att man redan vid P/B 1,7 kommit upp i decil sex, något jag inte riktigt förväntade mig. Det ska dock sägas att dessa intervall samt börsens genomsnittliga P/B-tal kommer skilja sig kraftigt mellan olika tidsperioder. Hade jag gjort samma undersökning under 80- eller 90-talet hade intervallen sannolikt skiljt sig kraftigt. P/B-talet över tid påverkas delvis av inflationen. På 2000-talet har inflationen varit låg vilket är en av anledningarna till ett P/B-talen ovan är relativt låga. När inflationen är hög under en längre period kommer däremot bolagens egna kapital värderas högre av marknaden. Detta för att återanskaffningskostnaderna för tillgångarna på grund av inflationen är betydligt högre än de bokförda värdet. Börsens P/B-tal skiljer sig även kraftigt beroende på börsläget. Redovisningsreglerna påverkar också P/B-talet. Väldigt konservativa regler kommer medföra dolda tillgångar på balansräkningarna, och när marknaden ser igenom dessa kommer det synliga kapitalet att värderas högre. Ett exempel på det är lagervärdering enligt LIFO-metoden som leder till att lagret värderas betydligt lägre än FIFO. Amerikanska bolag kan använda LIFO-metoden men den är inte tillåten i Sverige. På 2000-talet har redovisningsreglerna mer och mer skiftat åt att tillgångar i större mån ska värderas till verkligt värde. Detta gör att dagens balansräkningar inte är lika försiktiga som 90-talets balansräkningar.

Om man hade investerat 100 000 SEK i vardera decil (sorterat efter P/B) år 2002 och årligen uppdaterat portföljen, hur hade utvecklingen då sett ut? I det här fallet har jag inte tagit hänsyn till courtage eller skatt. I realiteten skulle avkastningen bli lägre eftersom portföljomsättningshastigheten är 100 % och portföljerna ofta innehåller 30-40 aktier. Som jämförelseindex använder jag SIXRX som under tidsperioden 2002-2012 hade en genomsnittlig årlig avkastning på 8,2 %. SIXRX återinvesterar utdelningarna och det har jag även låtit de fiktiva portföljerna göra. Dock har återinvesteringen skett först året efter utdelningarna kommit vilket ger SIXRX en liten fördel här. Hade utdelningarna investerats direkt de kom investeraren tillgodo hade de olika portföljerna haft en något högre avkastning. I diagrammet nedan visar jag den genomsnittliga årliga avkastningen för de olika decilerna. Även här blev ”trappan” inte lika vacker som tidigare studier visat. Men jag tycker att det är intressant att decil 1-5 alla överavkastade index samtidigt som endast en decil i spannet 6-10 gjorde det.

arliv_avkastning_decil_svenska_borsen

I tabellen nedan visas hur mycket 100 000 SEK investerat i vardera decil hade blivit år 2012.

portfoljer_deciler

Nedan visar jag årlig avkastning för portföljer baserade på P/B-tangible.

arliv_avkastning_decil__tangible_svenska_borsen

Något som är intressant är att P/B-tangible totalt sett hade högre avkastning än samma sortering utifrån P/B. Det som gör detta är att jag exkluderat aktier som handlas till negativt P/B och negativt P/B-tangible. Det är betydligt fler som handlas till ett negativt P/B-tangible än P/B vilket är ganska logiskt. P/B-talet tar med goodwill som uppstår vid företagsförvärv. Företagsförvärv tillhör inte ovanligheterna och posten är på många balansräkningar mycket stor. Tabellen nedan visar hur mycket 100 000 SEK investerat i vardera decil hade blivit år 2012.

portfoljer_deciler_pbtangibleJag undersökte även hur en portfölj innehållande alla aktier som handlades till negativt P/B-tangible avkastat. På tio år blev 100 000 SEK investerat efter den strategin 80 216 SEK, en årlig genomsnittlig avkastning på -2,2 %. Jag tycker det är intressant att aktier baserade på negativt P/B-tangible presterade så dåligt. Om man överväger att ta en position i en sådan aktie bör man vara väldigt säker på sin sak.

Något som också kan vara intressant att titta på är hur stor andel av aktierna i vardera decil som hade en positiv respektive negativ avkastning det kommande året. Diagrammet nedan visar att om man slumpmässigt valde en aktie i decil 10 (P/B) var chansen för positiv avkastning det kommande året 37 %. Valde man däremot slumpmässigt en aktie i decil 1 var chansen för positiv avkastning 59 %.

positiv_neg_avkastning

Börsens genomsnittliga P/B-tal var under åren 2002-2012 3,78. Även här tycker jag dock att medianen ger en bättre bild. Ett fåtal aktier med höga P/B-tal kan kraftigt höja genomsnittet.

genomsnitt_median_pb

Nedan är de bolag jag analyserat som sedan fått en plats i min portfölj. Svedbergs var dock bara i portföljen under några månader. Efter lite funderande samt lite ny information om Svedbergs kände jag mig inte längre lika trygg med bolaget. Svedbergs kan absolut bli en fin investering, men det var ett svårt case och som Buffett brukar säga, man behöver inte svinga på alla ”pitches”. Förutom Fenix Outdoor och Swedol handlas alla dessa aktier till relativt låga P/B-tal. Det ska dock sägas att jag inte lade någon större vikt vid P/B-talet i någon av analyserna förutom Norvestia och JLT. Då Fenix, KABE, Malmbergs, Svedbergs och Swedol alla under de senaste tio åren haft en hög genomsnittlig avkastning på eget kapital är det i sin ordning att de handlas högre än det egna kapitalet.

egen_portfolj_deciler

Min portfölj innehåller alltså aktier som var i decil 1, 4, 7 och 8 när de införskaffades. Aktier i Decilerna 7 och 8 har historiskt sett inte haft en särskilt bra utveckling. Detta är dock inget som avskräcker mig från dessa positioner men jag inser nog att desto högre deciler man rör sig i, desto noggrannare bör man göra sin hemläxa. Det är dock skillnad på bolag och bolag. Jag misstänker att kvaliteten på Fenix och Swedol är betydligt högre än genomsnittsbolaget i decil 7 och 8.

Något som även påverkar avkastningen för aktier i de olika decilerna är huruvida de handlas lågt enligt andra mått. En aktie som ligger i decil 7 sett till P/B-talet men ligger i decil 1 sett till P/E-talet har förmodligen goda förutsättningar för att ge god avkastning. De riktiga surdegarna är sannolikt de som samtidigt ligger i de högre decilerna enligt flertalet mått. Något jag ska ha i åtanke vid framtida analyser är om bolaget värderas lägre än genomsnittsbolaget vilket ökar chanserna för god avkastning.

Mer läsning om P/B-talet:

Contrarian Investment Strategies – David Dreman

What has worked in investing – Tweedy, Brown

Price To Book Ratio Backtest – Fat Pitch Financials

Price To Tangible Book Value Backtest – Fat Pitch Financials

Vad är din syn på P/B-talet?

29 thoughts on “P/B-talets påverkan på avkastningen

  • Tack för ett mycket intressant inlägg!

    Det vore också intressant att se vilka aktier med höga P/B-tal som har överavkastat respektive underavkastat för att se om det finns några uppenbara slutsatser att dra, t.ex. om det finns lätt identifierbara dolda tillgångar bland balansräkningarna hos de som har överavkastat.

    Jag ska fundera lite mer under kommande vecka i hängmattan och återkommer kanske med mer reflektioner senare. 🙂

    Gilla

    • Bra idé Kenny! Så här på förhand skulle jag gissa att det helt enkelt är högt prissatta aktier som uppfyller marknadens förväntningar alternativt överraskar något. Även om förväntningarna är höga på dessa aktier kommer det alltid vara några som presterar bättre än förväntat. Att detta påverkar avkastningen mer än dolda tillgångar. Men det är bara min första spontana tanke, kanske kan bena ut de här bättre framåt sommaren.

      Fundera på och återkom gärna, lät inte alls dumt där i hängmattan! 🙂

      Gilla

  • Efter ‘”The Intelligent Investor” av Bejamin Graham sâ kommer ”Contrarian Investment Strategy” av David Dreman iaf för min del. Mânga gânger har dom lâga P/B företagen ocksâ ett lâgt P/E tal. Om dom är turnaround sâ har dom vanligtvis ingen utdelning men om dom temporärt är inte uppskattade av marknaden dâ brukar dom dessutom ha en väldigt hög utdelning.
    Det stora flertalet av mina investeringar har ett P/B under 1 och det är bara i fall när jag vill fânga ett billigt stabilt ”growth” bolag som jag tillâter P/B att varar högre.

    Tack för din utmärkta artikel!

    Gilla

  • Ett av de bättre bloginlägg jag läst. Det måste ligga en hel del arbete bakom det.

    Det vore intressant att läsa mer om vad du tycker behövs för att du ska känna dig säker att köpa till högre p/b-tal. En reflektion jag har är att bokfört värde inte alltid avspeglar verkligt värde. Du var inne på att immateriella värden ibland kan vara överskattade, jag förmodar att det också kan vara tvärtom. Att tex varumärken kan ha ett mycket stort värde utan att det syns i bokföringen (tänk Coca Cola). Eller att värden har skrivits av snabbare än vad de har förbrukas. Eller tvärtom (att felinvesteringar finns kvar i bokföringen trots att de är värdelösa).

    Gilla

    • Roligt att du gillade det! Ja det är allt ett gäng exceltimmar 🙂 Men jag har spenderat många timmar i excel under våren och börjar bli ganska effektiv när jag gör liknande undersökningar. I början tog det vansinnigt lång tid.

      Ja det kanske kan bli ett framtida inlägg, jag lägger det på to-do listan. Dock är det ett område jag inte har alltför mycket erfarenhet i. Men helt klart något man ofta kommer att stöta på, aktier man är intresserad av som ligger i de högre decilerna. Rent spontant känns det som att man måste ha relativt höga krav på någon form av bestående konkurrensfördelar i de fallen, högre krav än jag tidigare trott räckte. Om bolagets avkastning på det ena kapitalet försämras är ofta fallhöjden stor.

      Ja det är intressant med vad som finns och vad som inte finns på balansräkningarna. Man kan också diskutera hur P/B-talet kommer att påverka framöver då genomsnittsbolaget mer och mer har viktiga tillgångar som inte avspeglas på balansräkningen. Produktionsföretagen minskar och det blir mer tjänsteföretag med betydligt mindre balansräkningar.

      Det är lurigt med balansräkningarna. Man läser ofta att det är tryggare med tillgångar än vinster för att tillgångarna inte förändras lika snabbt. Men det är samtidigt ofta mycket oklart om tillgångar på balansräkningen verkligen är tillgångar på riktigt. Som du nämner, felinvesteringar som ligger kvar eller exempelvis helt avskrivna tillgångar som definitivt har värde. Men det är roligt och intressant, här finns mycket att lära!

      Gilla

  • Hej,

    Tack för en bra genomgång av strategin. Jag har läst studien, What has worked in investing, förut, mycket intressant. Låga P/E visar sig också överavkasta index kraftigt, dock inte lika mycket. P/B påverkas som du säger av redovisningsregler vilka är annorlunda i USA (från vilken studien är gjord utifrån). P/E talen är nog mer rättvisande på det viset eftersom de historiskt inte påverkats lika mycket av redovisningsregler. Ett par vänner gjorde sitt examensarbete i detta ämne genom en studie på de nordiska marknaderna genom backtrack 20 år och fick mycket fina resultat avseende både låga P/E och P/B.

    Hursom tänkte jag fråga dig var du hittade din data. Använder du dig av någon online-screener eller har du tillgång till Reuters el.dyl?

    Gilla

    • Hej Anders!

      Intressanta tankar, tack för att du delar med dig. Appropå P/E (vinstbaserad multipel) har jag nyligen läst boken ”Quantitative Value” av Gray och Carlisle där de visade att det nyckeltal som historiskt gett högst avkastning är EV/EBIT. Kanske något jag tittar mer på framöver. Finns det examensarbetet på uppsatser.se? Har sökt lite men inte hittat något.

      Jag hade genom mina studier tillgång till en större databas. Så vitt jag vet är de online-screeners jag känner till inte avancerade nog för att man ska kunna få tillgång till all data, de vill de förmodligen inte heller.

      Gilla

      • Hej igen,

        Jaså, intressant. Det vore kul att läsa en genomgång av EV/EBIT om du gör en sådan. Du kan hitta studien om du söker på ”är värdeinvesteringar bättre än index”.

        Nej, onlinescreeners ger inte någon bra historisk data tyvärr. Synd man inte har Reuters hemma eller liknande:)

        Gilla

        • Hej,

          Jag har faktiskt gjort en liknande på EV/EBIT, inte riktigt klart inlägg än dock men klar med datan. Är det nyckeltal av de jag testat som gav högst avkastning under just den här tidsperioden. Återkommer om det. Men är du väldigt intresserad av liknande data rekommenderar jag varmt boken ”Quantitative Value” och även ”Contrarian Investment strategies” av David Dreman.

          Tack, jag hade visst faktiskt läst dina vänners examensarbete redan 🙂

          Japp håller med. Men screeners som FT och liknande är ofta lite bättre än man tror. Dock inte när det kommer till den historiska datan kanske. Det är mycket som man inte kan screena efter så lätt, men man kan indirekt screena efter vad man nu är ute efter genom att sätta upp kriterier som uppfyller tendenser det man letar efter har. Tex net-nets, genom FT är det inte lätt att hitta dem. Men net-nets har ofta negativt enterprise value och man kan genom FT då screena efter den typen av aktier. Den hittar inte alla net-nets som finns, men det dyker upp några. Det finns nog en mängd liknande ”fultrix” man kan använda sig av för att tweaka de gratisscreeners som finns.

          Gilla

  • Hej,

    Trevlig läsning, intressant och ambitiöst inlägg!

    Personligen gillar jag att titta på bolag med lågt PBV och net-nets. Dock är jag inte förvånad över att dessa bolag avkastar bättre då risken är högre och bör således ge högre avkastning. Med högre risk menar jag inte att lågt PBV per definition innebär högre risk, tvärtom, högre säkerhetsmarginal, dock är majoriteten av bolag med stor rabatt mot BV (decil 1, 2) problemtyngda bolag; högre risk.
    Vad är din åsikt om det?

    Det vore även intressant att upprepa studien med tilläggskriterierna; positiv EPS eller OCF senaste 12 månaderna.

    För övrigt mycket uppskattad blogg (ny läsare, jag stötte på den först igår).

    Mvh Johan

    Gilla

    • Hej Johan!

      Jag håller med dig. Om man tittar på de bolag som hamnar i decil 1 och 2 är det ingen rolig lista och det skulle vara mycket svårt att lägga in köpordrar för många av aktierna. Det är oerhört mycket fel på de bolagen. Det vet nog också marknaden vilket är anledningen till den låga värderingen. Anledningen till att de trots att marknaden känner till deras inneboende risighet överavkastar är nog att ”Mr Market” rent generellt överreagerar något.

      Det vill säga att bolagen är av låg kvalitet och deras aktier ”förtjänar” att handlas lågt. Men marknaden har svårt att avgöra hur lågt som är ”rätt” och på grund av våra biases som människor bedömer vi situationen som värre än den är. Man kanske kan summera det som att bolagen är ”högriskbolag” men att deras aktier på grund av värderingen rent generellt inte är det?

      Det vore intressant, får se om jag tittar på det framöver. Om du inte läst den rekommenderar jag Oppenheimers studie av net-nets, där behandlar han bland annat net-nets med positivt och negativt resultat.

      Vad trevligt att du gillar den, välkommen! 🙂

      Vänligaste,
      Jonas

      Gilla

  • Ett par kompisar gjorde sin d-uppsats i våras om låga p/e tal. Det funkade inte på den svenska marknaden sa de. Ingen överavkastning. Dock har jag inte koll på vilken tidsperiod eller hur deras data såg ut.

    En annan sak med låga p/b är att man sållar ut många ”tjänste” bolag. Poolia, proffice etc har tex knappt något bokfört book value jämfört med fastighetsbolag och industrin. Med tanke på att Sverige har under många år gått från industri till bli mer tjänstebaserad kan p/b kollen missa många bra företag enligt min mening.

    Gilla

  • Hej Ingo,

    Tack för kommentaren, intressant om dina vänners studie. Lite förvånande att de inte såg något mönster, inte utifrån vad jag själv gjort utan baserat på vad jag läst om tidigare studier. Hade varit intressant att läsa.

    Ja jag håller med dig angående tjänstebolagen. Om vi exempelvis hade en hel börs där alla bolag som var noterade var tjänstebolag skulle P/B-talet verkligen inte ha någon funktion. Man bör nog ha det i åtanke då det förmodligen är lite åt det hållet vi rör oss. Samtidigt är de bolagen nog generellt sett något mer riskfyllda att köpa aktier i. Där är man som aktieägare mer beroende av att verksamheten fungerar väl i framtiden, man har ingen ”fallskärm” i form av att man i värsta fall kan stycka upp bolagets tillgångar och sälja av dem för att åtminstone få tillbaka en del av kapitalet.

    Gilla

    • Hej, en tanke: resultaten kanske skulle förändras om man ”normaliserade” för branschtillhörighet, lite som tidigare kommentarer också kommer in på.

      Exempel på min gissning: konsumentvaruföretag har högre p/b-tal än bolag där tillgångarna i balansen är mer av typen maskiner och anläggningstillgångar?

      Om det finns ett sammanhang mellan bransch och p/b, då borde väl vissa branscher förekomma ofta i låga p/b-deciler (<5 tex). Om det är så, kan man kanske göra nån sorts branschfaktor för pb för att korrigera för olika p/b per bransch och på det sättet få fram en annan nettolista per decil?

      Tack för rolig läsning.

      Gilla

      • Hej Arne,

        Intressant tanke. Du menar att se hur deciluppdelningen skulle se ut om man gjorde uppdelningen på branscher? Tex att decil 1 för verkstad kan vara P/B < 0,7 men att decil 1 för IT-bolag kanske är PB < 2?

        Ja branschrepresentationen skiljer sig kraftigt mellan decil 1 och decil 10 även om det är en viss överlappning. I decil 1 är det betydligt mer "klassiska" bolag med fokus på produktion eller annan kapitalintensiv verksamhet. I decil 10 återfinns mycket bemannings- och IT-bolag.

        Men man kanske skulle kunna förbättra uppdelningen något om man gjorde branschdeciler och byggde portföljer utifrån vilken branschdecil aktien hamnade i. Åtminstone för de "klassiska" bolagen. Om vi gjorde en uppdelning för bemannings eller IT-företag, hjälper P/B-talet oss verkligen där?

        Jag har inte tittat särskilt mycket på den typen av bolag så jag är osäker. Men jag ställer mig lite tveksam till att om man verkligen definitivt kan säga att Poolia till P/B 2,8 är attraktivare än Hifab till P/B 3,5? Just i den typen av bolag borde väl det finnas otroligt mycket värden som inte syns på balansräkningen som i framtiden kommer att avgöra aktieägarnas avkastning? Men jag vet inte, kanske är det så att P/B-talet inte är perfekt för den typen av aktier, men ändå ger någon liten indikation på hur attraktiv aktien är.

        Det hade varit intressant att genomför detta men är något som tyvärr hade varit för tidskrävande. Jag har ingen kunskap inom vb-programmering och att göra den uppdelningen manuellt blir för mastigt. Men det är som du säger, det finns vissa branscher som i princip inte alls är representerade i de höga decilerna.

        Tack för en bra kommentar!
        Jonas

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s