Analys av Forsstrom High Frequency

Forsstrom är en svensk net-net som jag gick igenom i mitt tidigare inlägg om svenska net-nets. Min slutsats var då att Forsstrom inte riktigt nådde upp till de krav jag satt upp för net-nets. Men då aktien nästan kvalificerade in i min portfölj valde jag att ändå göra en liten djupdykning i bolaget. Just nu är jag inte intresserad av att äga Forsstrom, men om ett kvartal, ett år eller tre år kanske jag är det. För att vara beredd om ett läge uppstår valde jag därför att göra min hemläxa nu när bolaget fortfarande är i färskt minne. Mycket av denna analys är redan upplagd i inlägget om svenska net-nets, det som är nytt börjar efter kartan över Lysekil. 

Forsstoms grundades 1970 och bolagets affärsidé är att utveckla, marknadsföra och tillverka maskiner för högfrekvenssvetsning. Nuvarande verksamhet startades dock upp 1993. Forsstrom är ett globalt företag som är marknadsledande leverantör av den här typen av utrustning. Södra Europa och USA är bolagets viktigaste marknader. Återigen en bransch som ligger utanför min kompetenscirkel. Mer än att vi även i framtiden kommer att ha ett behov av svetsning kan jag inte konstatera.

Grundarna Peter, Ronny och Willy Forsström äger tillsammans ~67% av aktierna och ~87% av rösterna. Bolagets free float är med andra ord mycket begränsad. Sedan 2006 har bolaget under fem av åtta år haft positivt resultat. Det verkar som om finanskrisen drabbade Forsstrom hårt, år 2009 och 2010 var två stora förlustår. Detta verkar dock ha vänts och år 2011 och 2012 var resultatet marginellt negativt respektive marginellt positivt.

Forsstrom har den senaste tiden haft en del problem men har historiskt sett varit lönsamma under längre perioder. Bolagets balanserade vinster var i den senaste rapporten 8,4 MSEK. Forsströms omsättningstillgångar är på totalt 26,6 MSEK och är uppdelade på varulager (21,5 MSEK) och fordringar (5,1 MSEK). Varulager är den post av omsättningstillgångarna som i regel är mest osäker och avsaknaden av likvida medel ser jag som negativt.

Men man kan inte få allt här i världen och positivt är att Forsströms bruttomarginal de senaste åren legat över 60%. Desto högre bruttomarginal desto större är skillnaden på det bokförda värdet på varulagret och vad de faktiskt får ut vid försäljning av varorna – både vid försäljning genom den vanliga verksamheten och vid eventuell fire-sale.

Desto högre bruttomarginal desto högre värderar marknaden bolagets produkter och med en marginal på 60% köper bolaget in en produkt för 100 SEK och säljer den för 250 SEK. Bolagets kunder anser med andra ord att 250 SEK är ett rimligt pris för produkten. Skulle de få chansen att buda om produkten i en fire-sale skulle de knappast betala 250 SEK, men eftersom varan normalt värderas relativt högt är chansen nog god att de inte kommer undan med att betala några ören per inköpskrona. Det motsatta gäller om ett bolag har en väldigt låg bruttomarginal, exempelvis 20%. En produkt som köpts in för 100 SEK säljs då för 125 SEK. Skulle dessa varor behöva tvångsauktioneras ut är risken stor att bolaget kommer få in betydligt lägre än vad inköpskostnaden varit.

Edit (2013-07-18): Jag har nog överskattat värdet på lagret vid en eventuell likvidation. Se Kennys kommentar nedan.

Vid en närmare granskning av bolagets balansräkning ser jag att de har ett fastighetsbestånd bokfört till 4,3 MSEK. Fastigheter är som bekant anläggningstillgångar och tas inte hänsyn till vid beräkningen av bolagets NCAV, men vid en eventuellt likvidation tror jag det i regel är att föredra att anläggningstillgångarna består av fastigheter istället för maskiner. Anskaffningsvärdet på bolagets byggnader och mark är 11,5 MSEK och taxeringsvärdet på dessa tillgångar är 4,8 MSEK. Jag vet egentligen inget om dessa fastigheters skick eller läge men jag förmodar att vid en likvidation är värdet betydligt mer än 0 som likvidationsvärdet NCAV sätter på anläggningstillgångarna. Enligt mina uppskattningar köptes fastigheterna för ca 15 år sedan och om de inte är högt specialiserade i kombination med att de ligger långt ute i ingenstans borde de vara värde mer idag än anskaffningsvärdet för 15 år sedan. Deras huvudkontor ligger relativt centralt i Lysekil och gissningsvis är det även där fastigheterna ligger. Utan att någonsin ha varit i Lysekil bedömer jag ändå att lokalerna ligger centralt nog för att kunna vara användbart för flertalet olika verksamheter – förutsatt att de inte är alltför specialiserade.

forsstrom

År 2001 hade en av bolagets produkter – en svetsmaskin – ett värde på omkring 500 tkr och om Forsstroms prisökningar följt inflationen bör en sådan maskin i dagsläget säljas för strax under 600 tkr. Det är med andra ord inga större kvantiteter de säljer i dagsläget när omsättningen ligger på 40,5 MSEK. Forsstrom är därför mycket känsliga för enskilda ordrar, några maskiner ”hit och dit” kan vara starkt avgörande för resultatet.

Management

Peter Forsström är vd och har varit det åtminstone sedan 2000. Vid en intervju i Dagens Industri 2001 beskriver Peter Forsström hur han vill att bolaget ska fortsätta vara ett litet familjeföretag trots att det börsnoterats. Han talar även då om att det är kul att aktien gått bra, men att det är desto viktigare att bolaget gått bra. Vd Peter Forsströms lön var vid senaste rapporten 537 tkr, ovanligt liten för en vd i ett börsbolag, om än ett mycket litet sådant.Samtidigt, sett till lön/omsättning är lönen förmodligen rejält mycket högre än genomsnittslönen för börsnoterade bolag.

I årsredovisningen för 2004/2005 finns att läsa några frågor till Peter Forsström efter deras fem år på börsen. En del var angående kontakten med aktieägare och det visade sig att det emellanåt dök upp aktieägare som var i Bohuslän på semester och de togs väl emot och fick en rundtur på bolaget. Jag vet inte hur vanligt detta är men tycker det var en trevlig gest och tycker att det stärker min tro på ledningspersonerna. Att de är ärliga människor som gärna visar vad de gör.

År 2000 uppskattade Peter Forsström marknaden i Europa till 100 MSEK och att det i USA såldes minst lika mycket. Han menade att de valt ett smalt område, men skulle fokusera på att bli bäst där. De hade då alltså 20 % av världsmarknaden med en omsättning på 40 MSEK.

Noteringskostnader

Forsstrom är noterat på Aktietorget och en notering – om än på en liten lista – är förknippad med en hel del kostnader. För att vara noterad på Aktietorget är priset i dagsläget 150 tkr per år. Utöver detta tillkommer extra kostnader för att uppfylla alla de krav som ställs på ett noterat bolag, bland annat i form av delårsrapporter och extra styrelsemedlemmar. Det uppkommer även kostnader i form av avgifter till en värdepappersförvarare, i Aktietorgets fall Euroclear. Detta kostar enligt Aktietorget ca 25 tkr per år. I dagsläget har Forsstrom endast 418 aktieägare och likviditeten i aktien är mycket begränsad. Jag kan inte exakt uppskatta vad merkostnaderna för noteringen är men den är minst 175 tkr per år och sannolikt betydligt mer. Då bröderna Forsstrom äger 65 % av kapitalet tillsammans står de för merparten av noteringskostnaden och man kan fråga sig om det verkligen är värt det för dem?

I mina ögon är det inte ett helt otänkbart scenario att bröderna köper ut Forsstrom från börsen. Bolaget börsnoterades år 2000 för att de var i behov av kapital till nyinvesteringar, idag är läget inte detsamma och det är inte helt tydligt varför de ska vara på börsen. För att köpa upp resterande aktier till dagens kurs skulle bröderna behöva 3,8 MSEK. Sannolikt skulle de för att kunna köpa ut bolaget behöva betala en överkurs, men samtidigt skulle de nog inte behöva köpa 100% av de utestående aktierna, några av de större aktieägarna misstänker jag skulle vara intresserade av att behålla sina positioner även om bolaget avnoterades. Jag säger inte att det här är ett troligt scenario, gissningsvis så händer det inte. Men jag tycker heller inte att det är helt orimligt och jag skulle inte bli förvånad om det hände.

Värdering

Kursen har sedan mitt föregående inlägg fallit till 4,70 och aktien är fortfarande en net-net. Dock handlas den nu till en lägre säkerhetsmarginal. Forsstrom handlas även lågt sett till eget kapital reducerat med immateriella tillgångar.

forsstrom_vardering

Aktien uppfyller Grahams kriterier (4) och (6) och kan eventuellt även vara ett intressant P/B-case. Dessa kriterier är att aktien handlas till ett P/B-tangible lägre än 0,66 och att det egna kapitalet reducerat med immateriella tillgångar är större än de räntebärande skulderna. Inom en snar framtid kommer jag publicera några inlägg som behandlas Grahams tio kriterier samt en liten djupdykning i P/B-talets påverkan på avkastningen.

Slutdiskussion

Forsstrom kan förmodligen dra nytta av att bolagsskatten nyligen sänktes till 22 %. Deras produkter är mycket specialiserade och det bör inte finnas en uppsjö av substitut på marknaden. De är även globalt aktiva och även om jag har svårt att få en uppfattning om marknaden och olika aktörers marknadsdelar finner jag det troligt att de har ett antal utländska aktörer som konkurrenter. Mot dessa får nu Forsstrom en konkurrensfördel som antingen kan leda till högre marginaler eller till att de kan ta marknadsandelar genom bibehållna marginaler trots sänkta priser.

Forsstrom är dock ingen tillväxtraket och man bör ha klart för sig att även om det är ett relativt fint litet familjeföretag kommer det alltid att vara det. Omsättningen är på ganska exakt samma nivå som den var för tio år sedan och man har tidigare nämnt i en halvårsrapport att positionen som marknadsledare befästs. För att citera Aktieingenjören”Om man är marknadsledande med en omsättning på 50 Mkr så är man antingen mytoman eller fast i fel bransch”. I fallet Forsstrom gissar och hoppas jag på alternativ två. De är dessutom aktiva globalt vilket gör deras nisch fruktansvärt smal.

Bolaget har en relativt fin historik med endast tre förlustår sedan 1997. Tyvärr har två av dessa varit de senaste åren. Det har även varit återhållsamt med utdelningar och en djupare analys skulle förmodligen visa att kapitalallokeringen inte alltid varit till belåtenhet. Av den anledningen är Forsstrom inget bolag jag skulle vilja ha i portföljen en längre tid.

forsstroms2

Warren Buffett har vid något tillfälle sagt ”Time is the friend of the wonderful business, the enemy of the mediocre” och det citatet tycker jag är ganska passande i fallet Forsstrom. Under bolagets bästa år ligger avkastningen på det egna kapitalet runt 8-12 %, helt okej siffror om det var den genomsnittliga avkastningen. Men om detta är vad man kan åstadkomma under de bästa förutsättningarna är detta ingen aktie som kommer göra de långsiktiga aktieägarna rika.

Som en net-net eller P/B-case tycker jag dock Forsstrom är intressant. I bättre affärsklimat då bolaget visar lite finare siffror har det historiskt sett värderats efter sin ”earning power” istället för book value där vi är just nu. Under de år resultatet varit svagt har aktien värderats till ett P/B-tangible på 0,68-0,93 för att under goda tider värderas upp till 1,10-1,39.

Aktien handlas just nu till ett lågt P/B-tangible på 0,51 och då finns dessutom ett fastighetsbestånd som bör öka säkerhetsmarginalen något. Forsstrom uppfyller alla utom ett av de krav jag ställer på net-nets och P/B-bolag. De har en affärsidé som tidigare fungerat, de har funnits en längre tid och de har en stark storägare. Forsstroms F-Score är dock för lågt. Aktier med F-Score på 3 och lägre har historiskt sett utvecklats svagt och dessa undviker jag. Jag väljer därför att avvakta med Forsstrom. Det är inget fantastiskt bolag och jag kommer aldrig att köpa det för dess ”earning power”. Jag dock kan tänka mig att äga Forsstrom som en net-net eller ett P/B-case.

Vad är din syn på Forsstrom?

25 thoughts on “Analys av Forsstrom High Frequency

  • Jag tycker det är lite charmigt med dessa ”microbolag” och jag kan också känna att de är lättare att värdera när de är så pass små. Jag är inspirerad av dina inlägg och jag känner att jag delar din uppfattning om Forsström efter att jag har sneglat lite på den. jag ska komponera en net-netsportfölj när jag får tid över efter att ha läst ditt tidigare inlägg, mycket intressant läsning

    Gilla

  • Jag har inte läst på eller förstått vad Forsstrom egentligen gör för något, men en reflektion jag gör är att de verkar sälja väldigt specialiserade produkter. Just detta kan möjligen välta argumentet om att värdet på varulager är högt vid en ”fire-sale”.

    Ta H&M eller klädbolag generellt som exempel på vad jag menar. Klädbolagen har ju ofta höga bruttomarginaler, ca 60 %. Skulle de tvingas sälja av redan osålda kläder får de väl kanske ut bomullsvärdet av kläderna, om ens det. Förmodligen får de betala för att någon hämtar skräpet och kör det till tippen. Är inte risken stor att det blir liknande om man försöker bli av med en extremt nischad maskin? Hade någon velat köpa maskinen hade den väl redan blivit såld och om ingen har den blir det bara metallvärdet kvar?

    Eller så tänker jag helt fel här. Det kanske är så att det alltid finns någon som vill köpa en supernischad maskin till lite rabatt (typ bokfört värde) när säljaren är i knipa. Men det gäller knappast generellt för alla bolag med höga bruttomarginaler att de behöver få ut i närheten av bokfört värde vid likvidation.

    Gilla

    • Tack för en mycket bra kommentar Kenny! Jag tror att du har helt rätt här, och jag har fel.

      Jag har någonstans läst (tror det var Gannon) att det är att föredra net-nets med höga bruttomarginaler för att chansen är större att få ut mer för lagret vid en likvidation. Jag gjorde några små beräkningar och såg det som rimligt.

      För att ett bolag ska ha en hög bruttomarginal krävs det nog att företaget på något sätt förädlar produkten, eller har en stark moat (ex skalfördelar) som gör att de kan sälja produkterna bra mycket högre än inköpskostnaden. I det här fallet är det att produkterna är ”förädlade” och specialiserade. Dessa typer av produkter är kraftigt specialiserade och har inte alltför många användningsområden. Går företaget i konkurs har förmodligen efterfrågan på deras produkter svalnat. Och då i princip de enda intressenterna av produkten är bolagets kunder (som uppvisat ointresse för produkterna) är nog risken stor att det är svårt att få ut bokfört värde för lagret. Värdet vid en likvidation har jag nog helt klart överskattat i analysen.

      Företag med låga bruttomarginaler säljer förmodligen mer någon typ av ”commodity”-produkter. Exempelvis råvaror, där företaget inte kan sälja vidare produkten för särskilt mycket mer än inköpspriset. Men då dessa produkter har flertalet användningsområden bör det vara relativt lätt att hitta villiga köpare till en liten rabatt mot marknadspriset.

      Jag tror att jag efter din kommentar generellt sätt får ändra uppfattning i den här frågan. Det bör – i regel – istället vara fördelaktigare att ha bolag vars bruttomarginal är låg istället för hög, så länge som produkterna inte är alltför specialiserade.

      Dock är det viktiga nog inte att undersöka om företaget har en hög eller låg bruttomarginal. Det viktiga arbetet är nog att undersöka hur lagret ser ut och vad det är för typ av produkter.

      Gilla

  • Vet du om det finns någon fördelning av varulagret (råvaror, PIA, färdigvaror), hur mycket arbetskostnad som absorberats i lagret? Beaktat nivån på lagret och de marginaler du nämner ser det ut som bolaget inte behöver göra några fler inköp, rätt många framtida års försäljningar som ligger på hyllan, min fundering är bara hur standardiserad slutprodukten är och hur mycket kundanpassningar som behövs göras innan leverans (är lagret ens säljbart i en fire-sale)?

    Gilla

    • Tack för en mycket bra kommentar Hantverkarn!

      För ett litet svar på en av dina frågor se mitt svar till Kennys kommentar. Det är nog som du/ni säger betydligt mer tveksamt om lagret är säljbart än vad jag först antog. Jag överskattade nog det värdet i analysen.

      Varulagret är uppdelat enligt följande:
      Råvaror och förnödenheter: 12 MSEK
      Varor under tillverkning: 4,8 MSEK
      Färdiga varor och handelsvaror: 4,7 MSEK

      Det finns tyvärr ingen not som ger någon mer information än detta. Positivt är att en stor del av varulagret faktiskt är någon form av råvaror och ”förnödenheter”, vad som nu gömmer sig bakom det.

      Jag har tyvärr ingen koll på hur mycket arbetskostnader som absorberats i lagret. Noterna beskriver inte mycket. Det är möjligt att det funnits att läsa någonstans i någon årsredovisning men det är inget jag kan minnas att jag läst. Jag har heller inte lusläst årsredovisningarna på samma sätt om i Exempelvis Fenix eller Swedol. Jag känner att det förmodligen inte ger lika mycket att studera net-nets så noggrant.

      Mycket bra poäng angående att det är många års försäljningar som ligger på hyllan. Dock är det endast 4,7 MSEK färdiga varor och som du säger kan det krävas lite mer innan produkten är såld och ivägskeppad. Så de kan förmodligen inte leva alltför länge på endast det gamla lagret.

      Gilla

    • Hej Erik!

      Återkom gärna med en kommentar efter du gjort hemläxan. Som du kan läsa i kommentarerna ovan har jag missat en del och det finns säkerligen annat jag förbisett.

      Gilla

  • Jag håller med om att det är mysigt med micro-bolag men för mig är nog den främsta behållningen att kunna följa diskussionen om hur varulager bör värderas.

    Balansräkningar är i mina ögon den svagaste punkten i all företagsvärdering och personligen försöker jag därför främst basera mina köp på företag som kan öka intäkterna och fortsätta leverera fina kassaflöden. Men det är alltid bra att vidga sina vyer så även om bolaget inte är för mig så är läsningen värdefull.

    Gilla

    • Tack för länken Riskminimeraren! Såg ut som ett riktigt trevligt industriområde! Den enda bilden jag sett på Forsströms fastighet var via ”street view” på google maps, man kunde se fastigheten på långt håll från en väg.

      Gilla

      • Jonas, tack för en helt fantastisk blogg. Du har tagit mig till ett nytt litet universum. Jag har tidigare läst allt om Walter Schloss jag kommit över, men jag visste inte – ignorans om mindre bolag – att det fanns en uppsjö bolag i våra tider som var Net-Nets. Forsströms är t ex väldigt intressant. De har skrivit ner sin fastighet, nâgonstans på bilden ovan, från ca 11.5 MSEK till 4 MSEK. Varför? Sivik Industriområde ligger nära Lysekil centrum. Om nu hela bolaget värderas till 8 – 9 miljoner över börsen borde de ju vara mindre än vad den fastigheten idag är värd. Och då räknas ändå inte anläggningstillgångarna in i net-net värderingen (eller nästan Net-Net). Även om fastigheten bara skulle vara värd 4 – 5 miljoner blir ju bolaget väldigt billigt eftersom de inte nästan har några långa skulder alls.

        Gilla

        • Vad roligt att du gillar den Riskminimeraren! Det är inte varje dag man tar någon till ett nytt universum! 🙂 Det var detsamma för mig, även om jag inte var särskilt påläst om Schloss/net-nets. Men jag råkade bara springa på en av en slump för ungefär ett år sedan, sen upptäckte jag att det faktiskt går att plocka på sig ett antal relativt lätt.

          Forsströms fick aldrig en plats i min portfölj, men daniel har den. Var en av de första jag tittade på så kanske värt en uppföljning igen. Det är kanske risk att jag underskattade värdet på fastigheterna här och därmed säkerhetsmarginalen.

          Förresten, tack detsamma angående bloggen! När jag började läsa på om värdeinvestering sommaren 2010 skrev jag ut din, 4020s, värdeinvesteraren, lundaluppen och finanstankar. Kompendierna ligger nog fortfarande i hyllan. Var mycket lärorikt!

          Gilla

        • Oops, hela bolaget år värt ca 11 miljoner. Inte 8 – 9 som jag skrev. Ibland går det lite för snabbt. Fortfarande lågt då fastigheten faktiskt skulle kunna vara värt ungefär värdet på bolaget. Ett taxeringsvärde på 4.8 miljoner i Lysekil och enligt senaste halvårsrapport har de gjort renoveringar och har fina lokaler (VD-ord).

          Gilla

  • Roligt att du/ni blev inspirerad av bloggen 2010. Det är anmärkningsvärt hur finansbloggarna har utvecklats sedan dess. Nu när jag på djupet har läst denna blogg slås av hur många av era ”kvalitetsaktier” som jag har ägt eller äger; Traction, Kabe, Fenix för att ta några exempel. Om man tittar till varför jag en gång blev intresserade av Kabe och Fenix så var det de låga skulderna och starka balansräkningarna – familjeföretagens riskmedvetandet.

    Vidare har jag gått igenom årsredovisningarna för Forsström, de skriver av fastigheten med ca en halv miljon om året. Det är därför värdet är lägre än taxeringsvärdet i dagens balansräkning.

    Gilla

    • Roligt att höra, då är vi helt klart på rätt spår då! 🙂 Ja de är otroligt härliga aktier att ha i portföljen, känns tryggt att veta att Alf och Martin håller i spakarna. Hade gärna haft många fler av den typen av familjeföretag i portföljen, dessvärre kryllar det inte av dem.

      Har de någon ovanligt aggressiv avskrivningstakt på dem? Ska titta lite närmare på det själv i dagarna och återkommer!

      Gilla

  • Nej, det tyvärr finns inte många bolag som Kabe och Fenix. H&M har en liknande balansräkning som är urstark utan skulder och hög soliditet – och en familj i bakgrunden.

    Roligt att du tar dig en titt på Forsströms fastighetsredovisning i balansräkningarna. Om man jämför med t ex Empire och Gullberg & Jansson så finns det något rejält över detta Lysekils-familjeföretag. De har egen fastighet, egna maskiner, utvecklar egna produkter, de har tbildningar av hur man skall använda maskinerna i egna lokaler etc – de andra två är bara försäljningsbolag. Det finns mer reella värden i Forsströms. Och det har inte gjort en enda nyemission sedan börsintro för nästan 15 år sedan.

    Gilla

    • Hej på er!

      Anläggningstillgångarna har förstås ett stort värde i Forsstrom men de värdena kommer man knappast åt om bolaget inte likvideras och det är nog inte aktuellt. För att ett bolag av net-nets-karaktär ska lyfta krävs det förmodligen att resultatet lyfter till hyggliga nivåer eller att någon lägger ett bud på bolaget. I det första fallet spelar anläggningstillgångarna ingen större roll medan i det andra fallet tillför det säkert en del värde.

      Det borde vara enklare att vända ett bolag med små fasta kostnader, typ handelsbolag och tjänsteföretag, där kostnadsmassan är mer flexibel, även om de reella värdena i ett bolag med mycket anläggningstillgångarna är större.

      Jag instämmer i att Forsstrom är mycket rejälare än t.ex. G&J och Empire, men jag är inte säker på att en investering i Forsstrom kommer falla bättre ut i slutändan. Forsstrom har problem som de kämpar på med så gott de bara kan, men det behöver inte betyda att de i slutändan lyckas. Men man kan ju hoppas! Forsstrom har en given plats i min net-nets-portfölj också om jag bara lyckas fiska upp aktien till rätt pris…

      Gilla

      • Hej Kenny, välkommen in i diskussionen. Och tack för din fantastiska blogg. Enligt min mening är substans som man inte betalar för alltid intressant. Värden kommer fram förr eller senare. Det är fråga om tid. Detta bolag är ett net-net, samtidigt som ett eventuellt fastighetscase, samtidigt som ett ordentligt rabatterat tangible eget kapital case. Jag vet inte heller om detta blir bli bättre än Empire och G&J. Eller om någon av dessa blir bra…Jag tycker bara att detta är riktigt kul att studera och lära mig mer om ‘deep value’ investeringar i praktiken.

        Gilla

        • Bra poänger där från er båda! Även om det inte likvideras tror jag man kan få ut extra värden från anläggningstillgångarna utöver lite extra bekväm sömn. Exempelvis om bolaget skulle förvärvas alternativt bli uppköpt av bröderna Forsström. De har bra koll på anläggningstillgångarnas värde och om vi rent teoretiskt skapar ett Forsstrom utan anläggningstillgångar och ett annat identiskt men med nuvarande anläggningstillgångar är bolag 2 betydligt attraktivare för en uppköpare. Precis dom du skrev där Kenny (så kan det gå om man svarar utan att läsa noggrant) 🙂

          Ja ”deep value” är sannerligen ett mycket spännande område. Inget bolag är likt det andra och man får fundera över andra potentiella problem och risker än för kvalitetsbolag.

          Gilla

  • Bra tankar,

    But I would like to add that EV/[Tangible invested capital @ market value (property @ 11 mkr)]=19/29=66%, which Implies 52 % upside relative to current EV. So that is basically the potential unleveraged return potential (not THAT significant given risks).

    How ever, P/Tangible book (property @ 11mkr)=10/21=47 %, which implies 110% upside relative to current market price.

    So basically the potentially high returns from this stock are result of high leverage (2:1 in market values), not because the total value of the enterprise is distinctively cheap.

    I watched this early last year but didn’t invest. I’m worried about the growing debt. Maybe in diversified portfolio it would be good, but my strategy is concentrated (4 stocks). I’m kind of in the group that if the idea is kind of good in ”diversified portfolio” but too risky to bet big, then the idea is just not good enough.

    Gilla

    • Hej John!

      Sorry for the late answer. Thanks for the comment. That’s a very interesting way to look at Forsstroms and it makes sense.

      May I ask what four stocks you own? Interesting that you are that focused.

      Yeah it is very easy to throw in all kinds of ideas in a portfolio with the reason that ”it probably fits good in a well diversified portfolio”. A well diversified portfolio of semi-value maybe aren’t that risky but probably will not yield great returns either. It probably pays to at least be semi-picky no matter if you are diversified or focused.

      Btw, tried to send you an e-mail but it got bounced back. If you have time for some e-mail conversation feel free to shoot me an e-mail at vardebyranâgmail.com.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s