Svenska Net-nets – Backtest (2002-2012)

När jag skrev mitt föregående inlägg om net-nets blev jag nyfiken på att undersöka hur svenska net-nets presterat på 2000-talet. Jag valde att titta på perioden 2002 – 2012 och skapade den 1:a mars varje år en fiktiv portfölj innehållande de net-nets som fanns vid det tillfället. Den första investeringen görs den 1 mars 2002 och den sista försäljningen sker 1 mars 2012. Innehaven hålls i ett år för att sedan bytas ut mot en ny upplaga net-nets. Eftersom det är mycket ovanligt med svenska net-nets hade jag inget krav på att säkerhetsmarginalen skulle vara minst 33% som Graham hade utan alla bolag som var net-nets kvalade in i portföljerna. Jag har här endast tagit hänsyn till kostnader i form av courtage, inte skatt. Även så kallade ”döda bolag” är med i dataunderlaget, alltså de som gått i konkurs eller avnoterats under tidsperioden så undersökningen lider inte av en ”survivorship bias”.

Vissa år dök endast ett fåtal net-nets upp och för att få en något så när diversifierad portfölj valde jag att alltid dela upp portföljen i minst tio lika stora delar. Om det endast fanns två net-nets ett år investerades 20 % av portföljen i dessa och 80 % av portföljen placerades till den riskfria räntan det året. Detta är givetvis ingen optimal strategi eftersom man på en liten börs som den svenska ofta kommer att sitta utanför börsen och ingen strategi någon placerare någonsin skulle följa. Eventuella utdelningar har återinvesterats i nästgående års uppsättnings net-nets och fram tills dess var det kapitalet investerat i statsobligationer.För att inte all eventuell avkastning skulle ätas upp av courtaget valde jag startsumman som 200 000 SEK varav 20 000 SEK initialt investerades i varje net-net.

I diagrammet visas antalet aktier som var net-nets den 1 mars varje år.

antal_net_nets

Under åren 2004 till 2006 steg index kraftigt och portföljen av net-nets – som mest bestod av placeringar i statsobligationer – underpresterade varje år.Att sitta otroligt viktad mot riskfri ränta när börsen går som tåget under tre år är det nog ytterst få som skulle klarat. Nedan visas portföljens årliga viktning.

portfoljviktning

Då portföljen valts ut genom enbart sortering av nyckeltal i excel har det slunkit med några aktier som kan diskuteras om det ska klassas som net-nets. Catella har år efter år befunnit sig i portföljen och utan att vara någon expert på bolagets affärsidé fungerar finansiella bolag sällan som net-nets. Exempelvis investmentbolaget Bure Equity, det kommer aldrig att värderas efter sin intjäningsförmåga eller värderas till flera gånger det egna kapitalet. Att köpa det när det handlas under NCAV kan vara en bra affär, men det är inte som att köpa ett produktionsbolag under NCAV.

portföljerna_backtest2

Det brukar sägas att antalet net-nets är ett symptom på börsens nivå. Även om denna tidsperiod kanske är i kortaste laget för att man egentligen ska kunna dra några slutsatser syns detta faktum ovan. När börsen utvecklades svagt fanns flertalet net-nets och under de åren då börsen steg kraftigt lyste net-netsen med sin frånvaro. Att investera i net-nets är alltså inget för den som gärna håller sig nära index utveckling. I tabellen nedan visar jag portföljens årliga utveckling jämfört med index. Notera att ett år räknas som mars till mars.

net-nets_arlig_avkastning

Totalt sett hade portföljen av net-nets och riskfria placeringar en genomsnittlig årlig avkastning på 18,4% under den här tidsperioden. Index hade under samma period en genomsnittlig årlig avkastning på 8,2 %. För att courtaget inte skulle äta upp all eventuell avkastning startade jag med en fiktiv portfölj på 200 000 SEK varav de initiala investeringarna blev på 20 000 SEK styck. Detta är dock betydligt lättare att genomföra i teorin än i praktiken. Jag har svårt att se att man som investerare skulle kunna bygga en portfölj av net-nets på en enda handelsdag och på en transaktion per bolag. I realiteten skulle förmodligen transaktionskostnaderna bli högre eftersom man för att få ihop till sin position ofta behöver göra flera transaktioner.

Men förutsatt att relativt stort kapital hade satsats i strategin i början av tidsperioden finns det utrymme för att både betala en del i courtage samt skatter och ändå slå index. 200 000 SEK investerat i net-nets 2002 hade i mars 2012 gett en slutsumma på 1 085 933 SEK, samma summa placerat i index hade gett en slutsumma på 438 366 SEK.

net-nets_vs_sixrx

Tidigare studier har visat att portföljer av net-nets överavkastar mot index. De flesta av dessa har dock varit amerikanska och då jag tidigare inte sett något inom området applicerat på den svenska börsen var det intressant att undersöka saken närmare. Jag antog att det skulle vara ytterst få bolag som över huvudtaget var net-nets och denna misstanke besannades. Men ärligt talat hade jag nog gissat att jag skulle hitta färre net-nets än vad som faktiskt visade sig och då har jag ändå inte haft data för de allra minsta handelsplatserna där det sannolikt finns några fler net-nets.

Det hade varit intressant att göra en liknande undersökning men på de nordiska börserna. Då skulle vi förmodligen oftare ha varit fullinvesterade i endast net-nets. Jag tycker hela området med net-nets är mycket spännande och det ska bli intressant att i framtiden få mer erfarenhet och kunskap inom området. Jag avslutar med ett gammalt härligt citat av Benjamin Graham.

”It always seemed, and still seems, ridiculously simple to say that if one can acquire a diversified group of common stocks at a price less than the applicable net current assets alone – after deducting all prior claims, and counting as zero the fixed and other assets – the results should be quite satisfactory.”
– Benjamin Graham

20 thoughts on “Svenska Net-nets – Backtest (2002-2012)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s